| Popis: |
Den här rapporten ger resultaten av ett projekt vars bakgrund är behovet av och svårigheter med att beskriva förändringar av ekosystemtjänster och miljön i monetära termer. Detta innebär att det finns en stor risk för att miljöförändringar och effekter på ekosystemtjänster undervärderas. Därför finns det behov av monetära schablonvärden för miljöförändringar och ekosystemtjänster med tillhörande riktlinjer för hur dessa värden ska tillämpas. Med hjälp av dessa schablonvärden ska myndigheter kunna göra övergripande och jämförbara beskrivningar av förändringar av ekosystem och i miljön som följer av åtgärder för att nå miljömålen. Gemensamt framtagna schablonvärden skapar förutsättningar för att myndigheterna beskriver förändringar i miljön och ekosystemen på ett enhetligt sätt. Schablonvärdena ska inte ses som permanenta, utan bör tvärtom uppdateras i takt med att ny information tillkommer, exempelvis nya resultat från nya värderingsstudier. Projektets arbete har varit indelat i följande tre faser: 1. Att kartlägga (a) befintliga svenska värderingsstudier, (b) vilka värden som används idag av svenska myndigheter och (c) hur eventuella schablonvärden bör utformas för att bli praktiskt användbara. Kartläggningen genomfördes dels genom en enkät till ett urval svenska myndigheter och dels genom att sammanställa en översikt över befintliga svenska värderingsstudier. 2. Att utifrån resultaten i fas 1 bedöma för vilka miljöförändringar det finns så pass utförlig information om monetära värden att de skulle kunna vara lämpliga för utvecklandet av schablonvärden, samt att skapa intervall av monetära värden för detta urval av miljöförändringar. 3. Att utifrån intervallen i fas 2 bedöma vilket monetärt värde som skulle kunna användas som schablonvärde för de utvalda miljöförändringarna. För att åstadkomma en översikt över svenska värderingsstudier gjordes en inventering av studier i databaser över värderingsstudier. Inventeringen inriktade sig på svenska primär-studier, dvs. studier som baseras på svenska primärdata, och sammanlagt hittades 141 studier. Studierna indelades i grupper utifrån vad som har varit föremål för värdering. Det visade sig möjligt att skapa intervall av monetära värden för grupperna Fritidsfiske och Vattenkvalitet. Därutöver utredde SIKA under projektets gång huruvida ASEK-värden är lämpliga att använda som generella schablonvärden utanför transportsektorn. Resultaten blev att (a) ASEK-värdet av ett statistiskt liv (VSL) för trafikolyckor bör vara användbart som generell värdering av liv och hälsa, (b) ASEK-värdet för koldioxidutsläpp bör inte användas utanför transportsektorn, (c) vissa av ASEK-värdena för lokala och regionala effekter av luftföroreningar kan vara användbara som generella schablonvärden, andra inte och (d) ASEK-värdet för buller bör inte användas som generellt schablonvärde. För att kunna skapa användbara intervall för grupperna Fritidsfiske och Vattenkvalitet var det nödvändigt att (a) uttrycka den miljöförändring som har varit föremål för värdering i samma fysiska enhet och (b) uttrycka det skattade ekonomiska värdet i en och samma monetära enhet. Dessa två steg innefattade en rad olika omräk ningar och korrigeringar. Därefter beräknades schablonvärdet som medelvärdet av de observationer från olika värderingsstudier som låg till grund för intervallen. För gruppen Fritidsfiske blev slutresultatet följande intervall i kr för medelbetalningsviljan per fiskare respektive schablonvärde för ädelfisk: • Ett extra kg: 13-207. Schablonvärde: 78. • En extra fisk: 7-358. Schablonvärde: 105. • En extra fiskedag: 17-229. Schablonvärde: 94. Motsvarande intervall och schablonvärden för övrig fisk blev följande: • Ett extra kg: 5-79. Schablonvärde: 23. • En extra fisk: 2-16. Schablonvärde: 9. • En extra fiskedag: 7-158. Schablonvärde: 55. Som riktlinje för användningen av dessa schablonvärden föreslås att värdena används av myndigheter i samhällsekonomiska analyser gällande fritidsfiske, såvida den samhällsekonomiska analysen inte gäller en viss typ av fisk eller fiske för vilken mer specifika värden av tillfredsställande kvalitet finns tillgängliga. Sådana specifika värden kan t.ex. vara skattningar av betalningsviljan för ett bättre fiske av en viss art i en viss del av Sverige. Vid användning av schablonvärdena bör hänsyn tas till att de endast fångar in fritidsfiskarnas betalningsvilja. Även ickefritidsfiskare har med största sannolikhet en ansenlig betalningsvilja för förbättrat fritidsfiske. För gruppen Vattenkvalitet blev slutresultatet följande intervall i kr för medelbetalningsvilja och schablonvärden för minskad tillförsel av kväve respektive fosfor till kusten : • Kväve: 4-70 per reducerat kg. Schablonvärde: 31. • Fosfor: 127-2140 per reducerat kg. Schablonvärde: 1023. Motsvarande korrigerade intervall och schablonvärden för en siktdjupsförbättring i kustvatten på en meter blev följande: • Per person och år: 268-369. Schablonvärde: 315. • Per besök: 45-360. Schablonvärde: 130. Som riktlinje för användningen av dessa schablonvärden föreslås att värdena används av myndigheter i samhällsekonomiska analyser gällande vattenkvalitet, såvida den samhällsekonomiska analysen inte gäller en viss typ av vattenkvalitet för vilken mer specifika värden av tillfredsställande kvalitet finns tillgängliga. Sådana specifika värden kan t.ex. vara skattningar av betalningsviljan för specifika vattenkvalitetsförändringar i vissa vattenområden. Dessutom bör följande omständigheter beaktas vid användningen av schablonvärdena: • De kan förväntas vara giltiga för kvalitetsförbättringar i marina vatten. • Det bör för varje tillämpning som gäller schablonvärdena för reduktion av kväve respektive fosfor undersökas om det är rimligt att tolka en betydande minskning av näringsämnen som en halvering. Det bör för varje tillämpning som gäller schablonvärdena för reduktion av kväve respektive fosfor tas hänsyn till att de är giltiga för extremfallen då antingen kvävetillförseln eller fosfortillförseln har halverats. De kan alltså inte utan vidare användas additivt, t.ex. för en värdering av 4000 kg mindre kväve och 40 kg mindre fosfor. • Det bör för varje tillämpning som gäller schablonvärdena för siktdjupsförbättringar undersökas om den gäller ett förhållande mellan population och platsen för förbättringar som är jämförbar med de studier som schablonvärdena är baserade på. Utöver resultaten ovan beträffande intervall och schablonvärden kan konstateras att de värderingsstudier som finns i Sverige idag är alltför få för att kunna tillgodose det behov som finns av att värdera miljöförändringar och effekter på ekosystemtjänster. Det vore därför önskvärt att genomföra en mängd värderingsstudier på bred front för att kunna skapa fler intervall och schablonvärden och uppdatera de intervall och schablonvärden som beräknats i detta projekt. Med ett större underlag av värderingsstudier skulle det dessutom vara möjligt att beräkna intervall och schablonvärden med mer avancerade metoder (t.ex. kvantitativ metaanalys) än vad som har varit möjligt i detta projekt. Det finns också ett behov av att värderingsstudier som genomförs använder sig av en tydligt specificerad och enhetlig värderad förändring. |
