Åtgärdsprogram för havsnejonöga : Petromyzon marinus Linnaeus, 1758

Jazyk: švédština
Rok vydání: 2020
Předmět:
Popis: Åtgärdsprogram för havsnejonöga (Petromyzon marinus Linnaeus, 1758) innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och presentation av angelägna åtgärder under 2020−2024 för att i Sverige förbättra rådande bevarandestatus för havsnejonöga. Programmet är ett vägledande dokument och gäller under åren 2020−2024. Havsnejonöga har som andra diadroma arter höga krav på sin levnadsmiljö. Den kräver fria vandringsvägar och en hög strukturell komplexitet i vattendraget med forsar, lugnflytande höljor och död ved. Arten är beroende av större bytesfiskar under sina år i havet och gynnas därmed av välmående fiskbestånd. Sammantaget är havsnejonögat en mycket bra paraplyart att arbeta med för att gynna många av de övriga arter som förekommer i samma livsmiljöer. Vattenkraften och avstängda vandringsvägar i vattendragen bedöms vara en av de viktigaste orsakerna till att antalet havsnejonögon minskat. I de fall fiskvägar anlagts är dessa i regel konstruerade så att svagsimmande arter som havsnejonöga inte kan passera. Vattenkraften medför därutöver ofta snabbt fluktuerande och onaturliga vattenregleringen som gör att lekområden och uppväxtområden riskerar att torrläggas eller att sediment spolas bort vilket leder till att flera generationer nejonögonlarver kan påverkas vid enskilda händelser. Brist på stor bytesfisk förmodas ha en betydande påverkan på tillväxt och överlevnad under den senare delen av tillväxtperioden då avsaknad av stor fisk kan tvinga havsnejonögat att växla till nya byten så ofta att energibalansen kan bli negativ. Viktiga åtgärderna för att stärka de svenska bestånden av havsnejonöga är således att återskapa fria vandringsvägar till åarnas lek- och uppväxtområden, biotopvård i syfte att återskapa och förbättra lek- och uppväxtområden, skydd av viktiga livsmiljöer samt att verka för att fiskebestånden i havet ska ha en storleks- och åldersstruktur som upprätthåller ekosystemens funktioner med god förekomst av stor fisk. Andra åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet är återintroduktion på platser där arten försvunnit. För att öka kunskapen om havsnejonögats miljökrav föreslås information och kunskapshöjande åtgärder riktat mot myndigheter, fiskare, markägare och privatpersoner. De åtgärder som förutsätts finansieras av Havs- och vattenmyndighetens medel för genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter beräknas totalt uppgå till 6 425 000 kr under programmets giltighetsperiod 2020–2024. The sea lamprey has, like other diadromous species, high environmental requirements. In addition to free migration routes the sea lamprey needs high structural complexity in the watercourse with rapids, calm hollows and dead wood. The species is highly dependent on larger fish to prey on during its marine, parasitic phase and is therefore in need of healthy fish populations at sea. All in all, the sea lamprey is a good umbrella species for other species with similar environmental requirements. Salmon, eel and river lamprey are examples of other migrating fish species that benefit from actions proposed in this action plan. Inventories have been conducted along the Swedish West coast from northwestern Skåne to the Norwegian border. Sea lampreys were only found in waterways with presence of salmon, indicating that the two species to a large degree share requirements on their environment. The knowledge of sea lamprey presence in freshwater is more limited in the counties Västra Götaland and Skåne as compared to the county of Halland, and additional inventories are needed for a more complete picture of sea lamprey presence and population status in Sweden. Hydroelectric plants and other obstacles blocking migration routes are considered a main reason for the decline of sea lamprey numbers. In cases were fish passages around hydroelectric plants exist they are usually designed for salmonids and formed as fish ladders with several steps where fish have to jump from one pool to another against the current. This type of passage cannot be passed by the sea lamprey or other species lacking the ability to jump vertical barriers. In addition to creating migration barriers the production of hydroelectric power causes fast and unnatural fluctuations in the water regime risking to either drain or flush the sediments needed sea lamprey larvae. Several generations of lamprey larvae can thus be influenced. Furthermore, dam construction often transforms riverbeds with fast flowing waters used for spawning and as nursery areas to lake-like environments. Lack of large prey is assumed to be a major negative factor too, affecting sea lamprey growth and survival. This may be critical especially during the later part of the growth period, forcing sea lampreys to switch prey often and potentially resulting in a negative energy balance. There is no evidence that sea lampreys exclusively migrate to their own birth stream for spawning after their marine phase. It seems that individuals which are ready to spawn migrate upstream attracted by the smell of sea lamprey larvae. Consequently, regular exchange of individuals between rivers is to be expected and local conservation measures, for example the restauration of new larval habitats, could potentially attract spawners from large areas. In contrast to salmonids which have river specific stocks, there is less need to consider river specific, local adaptations when re-introducing sea lampreys. The re-creation of free migration routes to spawning grounds and nursery areas is the most important measure to strengthen the Swedish population of sea lamprey. However, such measures may affect ongoing water regulations and therefore require high coordination with water management and enforcement. Other actions proposed in this plan are management measures to recreate and improve spawning grounds and nursery areas as well as protection of the species environments and re-introductions. Activities to improve knowledge of the sea lamprey’s environmental requirements and information efforts aimed at authorities, fishermen, land owners and the public are proposed.
Databáze: OpenAIRE
Externí odkaz: