| Popis: |
Beslut ska givetvis alltid tas på bästa möjliga grund. När det gäller samhälleliga beslut som tas på nationell nivå (av riksdag, regering och myndigheter), på regional nivå (av t.ex. länsstyrelser) eller på lokal nivå (av t.ex. kommuner) innebär att det att man ska sträva efter så stor medvetenhet som möjligt om olika beslutsalternativ. Med det menar vi att beslutsunderlaget ska vara transparent, att även lekmän medverkar när det tas fram och att det utsätts för offentlig genomlysning. Både de som fattar besluten och de som ytterst kontrollerar beslutsfattarna, d.v.s. allmänheten, behöver kvalitet i beslutsprocesserna som ger önskad medvetenhet. RISCOM-modellen, medborgerligt deltagande och det offentliga rummet är hörnstenar i vår metodik för att skapa arenor för genomlysning av komplexa frågor. Med RISCOM-modellen får vi en struktur och meningsfull betydelse åt begreppet transparens. Den är också ett verktyg för att analysera beslutsprocessernas kapacitet att ge transparens och därefter föreslå åtgärder för att öka förutsättningarna för detta. I fas 2 har nu metoden för genomlysning med RISCOM-modellen och TransparensForum prövats på ett saneringsprojekt, f.d. Bohus Varv i Ale kommun. Projektet, som lokalt fick beteckningen ”Dialog Bohus Varv”, kom att få karaktären av samarbetsprojekt mellan lokala och regionala organ, som genom projektets referensgrupp fick ett naturligt forum för att diskutera gemensamma frågor, inte minst påverkan på Göta Älv. Inom ramen för projektet organiserades ett offentligt möte i Bohusskolan, Ale kommun. De alternativ till åtgärder som togs fram inom ramen för den huvudstudie som SWECO genomförde på uppdrag av kommunen var: • Uppgrävning och behandling på plats • Uppgrävning, borttransport och behandling av jorden på annan ort • Inkapsling genom täckning med gummiduk samt avledning av dagvatten Konsekvenserna av alternativen berör på olika sätt kommun, region och även platser utanför den aktuella regionen, även utanför Sverige (alternativ med borttransport). Effekterna på vattentäkten Göta älv är till exempel en strategisk fråga för hela regionen. Dessutom handlar det om risker under efterbehandlingen och den normala användningen av marken och i samband med okontrollerade händelser (risken för skred) före och efter behandling. Vid beslut måste också behandlingskostnaderna vägas in. Det är således många faktorer som måste vägas in i kommunens, länsstyrelsens och Naturvårdsverkets behandling och beslut. Detta illustrerar väl vår slutsats från fas 1 att kommunerna bör ges resurser för egen kunskapsuppbyggnad och genomlysning inför beslut om sanerings- och efterbehandlingsåtgärder, så att beslut kan tas på bästa möjliga grund. Deltagandet från närboende och allmänhetens sida i det offentliga mötet var lågt. En förklaring kan vara att den aktuella platsen ligger på ett område som sedan länge varit industrimark och avskilt från annan bebyggelse med järnväg och bilväg. Den kommande saneringen har liten uppenbar påverkan på närmiljön och engagerar kanske därför inte befolkningen. Det är också ett allmänt kännetecken för saneringsprojekt att de oftast är okontroversiella och saknar motstånd. Detta förstärker emellertid behovet av genomlysning och stretching så att alla aspekter kan lyftas fram innan kommunen tar bindande beslut. Frågan är hur detta ska åstadkommas i de fall då den lokala opinionsbildningen är låg. För att genomlysningen ska fungera som avsett ska den ske i det offentliga rummet för att ge allmänheten insyn och därmed möjlighet till påverkan. Deltagande kan emellertid inte påtvingas medborgarna som var och en prioriterar sin tid för personlig optimering. En möjlighet att åstadkomma en större effekt skulle kunna vara att kombinera utfrågningar med arbetsgrupper eller fokusgrupper som organiseras under en längre tidsperiod med sikte på en större offentlig händelse. Klart är att insatser för genomlysning alltid måste organiseras med hänsyn till lokala förhållanden för att bästa effekt ska kunna uppnås. |
