Biogeografisk uppföljning av grön mosaikslända Aeshna viridis – inventering och metodiktest 2017
Autor: | Karlsson, Tommy |
---|---|
Jazyk: | švédština |
Rok vydání: | 2018 |
Předmět: |
Kalmar län
Biogeografisk uppföljning landskap vattendrag Jönköpings län EU kod 1048 Vattenaloe Uppsala län Stratiotes aloides Boreal Västernorrlands län Grön mosaikslända s Art- och habitatdirektiv [EU] trollsländor Miljövetenskap sjöar Östergötlands län Södermanlands län Aeshna viridis Environmental Sciences Gävleborgs län |
Popis: | För arter som ingår i EU:s habitatdirektiv ska bevarandestatus rapporteras till EU vart 6:e år. För att på nationell nivå samla in tillräckligt med data för att kunna uppskatta populationsstorlek, utbredningsområde och status för de ingående arterna bedriver Naturvårdsverket så kallad biogeografisk uppföljning. Denna rapport syftar till att fungera som underlag för biogeografisk uppföljning av grön mosaikslända Aeshna viridis. Under 2017 genomfördes en inventering av arten som syftade till att testa larvhåvning som inventeringsmetodik och eftersöka arten inom områden varifrån fynd saknas. Arten eftersöktes på några lokaler med vattenväxten vattenaloe (på vilken dess larver ofta lever) längs med Norrlandskusten, på två lokaler med vattenaloe i Mälardalen, på några lokaler med arten och/eller vattenaloe i Östergötland, på en lokal med vattenaloe i Vetlanda, samt på några äldre förekomstlokaler för vattenaloe i Västerviks kommun. Totalt inventerades 20 lokaler och på nio av dessa påträffades grön mosaikslända. På fem av dessa var inte arten tidigare påträffad. En särskilt intressant ny lokal är Ljusnan norr om Järvsö vilket tillsammans med andra fynd i Dalarna och Norrbotten indikerar att arten har en större utbredning norr om Dalälven än vad man tidigare trott. Arten kunde inte påträffas på de undersökta lokalerna i Smålandslänen. Erfarenheterna från årets metodiktest är att larvhåvning är en lämplig metod att använda för inventering av grön mosaikslända inom biogeografisk uppföljning. Fördelarna jämfört med att inventera vuxna sländor är att larvhåvning inte är beroende av soligt och varmt väder och att den kan göras under både vår, sommar och höst då arten har flerårig utveckling. Det är också relativt lätt att skilja ut grön mosaikslända från övriga larver av mosaiksländor. En tidigare studie av grön mosaikslända där 34 lokaler med arten och/eller vattenaloe inventerades under 2013 och 2015 genom larvhåvning kan användas för att välja ut ett antal fasta provstationer inom den biogeografiska uppföljningen. The member countries in the European Union are obliged to report the conservation status for species listed in the Habitat directive every 6th year. To gather information about population sizes and trends for the species in Sweden, the Swedish Environmental Protection Agency funds “Biogeographical monitoring”. The County Administrative Board of Östergötland has been assigned to coordinate the biogeographical monitoring of dragonflies (Odonata) and diving beetles (Dytiscidae) listed in the Habitat directive in Sweden. This report aims to function as a basis document for a national monitoring programme for the dragonfly Aeshna viridis. The species is mainly restricted to waters with the plant Stratiotes aloides, where it lays its eggs and where the larvae lives. It is red listed as “Near threatened” at the European and EU-level, and listed in the annex 4 in the Habitat directive. In Sweden it is red listed as “Least concerned”, but is considered to have unfavourable conservation status. During 2017 a survey was performed which aimed to test netting for larvae as survey method and to search for the species at new potential sites. The species was surveyed at 20 sites with S. aloides along the northern Baltic coast and in the middle east Sweden. A. viridis was found at nine localities of which five were previously unknown. One of these is of special interest since it together with other recent observations indicates that the species have a wider distribution in northern Sweden than previously known. The survey shows that netting for larvae is an appropriate method for monitoring A. viridis in Sweden. The larva is quite easy to identify and big advantages with surveying larvae compared to adults is that it is not dependent of the weather and that records of larvae confirm reproduction of the species. A suitable sample design for biogeographical monitoring of A. viridis in Sweden would be to select a number of localities from a previous study of the species (Anderson et. al. 2016) and survey these once every 6 year-period. |
Databáze: | OpenAIRE |
Externí odkaz: |