| Popis: |
Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 2016 Sammanfattning Sedan 2007 utgör Kronobergs län samverkansområde för kontroll av luftkvalitet. Samtliga kommuner deltar och Kronobergs Luftvårdsförbund samordnar verksamheten. Programmet är en kombination av mätningar och beräkningar. Samverkan ger underlag för en mer samlad bedömning av situationen i länet och resultat från enskilda kommuner kan lättare jämföras med varandra. Denna redovisning är den sista för det avtal som gällt 2012-2016. Såväl mätningar som beräkningar tyder på att luftkvaliteten är relativt god i länet. Resultaten visar inga överskridanden av miljökvalitetsnormer. För kvävedioxid och riktigt små partiklar (PM2,5) ligger nivåerna under riktvärdena i berörda preciseringar inom miljökvalitetsmålet Frisk Luft som är ambitionsnivån till och med år 2020. Det vi har mest problem med är förhöjda halter av ”grova partiklar”, PM10, under enskilda dygn. Detta gäller även merparten övriga tätorter i Sverige. Situationen i Kronobergs län ser ut att ha förbättrats och visar färre antal dygn med förhöjda halter under den senaste femårsperioden jämfört med perioden 2008-2011, vilket är positivt. Halterna av dessa grova partiklar har dock varit på en sådan nivå att mätningar med dygnsupplösning och godkänd utrustning krävs på minst en plats inom samverkansområdet. Värt att notera är tydligt förhöjda halter av butylacetat i Älmhult. Detta är ett flyktigt organiskt ämne som förknippas med påverkan från någon industri eller hantering av lösningsmedel. Butylacetat bidrar också till bildning av marknära ozon, vilket inte är bra. Utredning pågår. För kvävedioxid kan vi konstatera att en stor del är egenproducerat i våra tätorter. Vi har alltså själva relativt stor möjlighet att påverka halterna av kvävedioxid på dessa platser. På landsbygd i länet är halterna ofta under 2 mikrogram per kubikmeter (μg/m3). Motsvarande i tätort utan direkt trafikpåverkan har oftast varit 7-10 μg/m3. Liksom tidigare noterades det högsta årsmedelvärdet av kvävedioxid under 2016 vid den trafikbelastade lokalen i Växjö, 14 μg/m3. Luftvårdsförbundet genomför inga egna mätningar av kvävedioxid på landsbygd och 2016 års lägsta värde rapporteras från Uppvidinge, 5,6 g/m3. För partiklar av den grövre fraktionen, PM10, är bakgrundsbelastningen förhållandevis större än för kvävedioxid. Under 2012-2016 har mätningarna visat 6-9 μg/m3 på ren landsbygd, 11-15 i tätort utan direkt trafikpåverkan och 11-17 μg/m3 som årsmedelvärden för partiklar (PM10) i trafikbelastade miljöer. Värt att nämna är att innebörden av detta begrepp varierar. I riktigt trafikbelastad miljö kan dygnsvariationen vara stor. Mindre partiklar, PM2,5, transporteras generellt längre sträckor och för dessa är bakgrundsbelastningen förhållandevis större än för de grövre partiklarna. 2016 års medelvärde för bensen i Älmhult var 0,6 μg/m3, vilket är lågt, bra och under politiskt beslutad precisering inom miljökvalitetsmålet Frisk luft (max 1 μg/m3). Luftkvaliteten är viktig för vårt generella hälsotillstånd. Även i ett land som Sverige, där vi generellt anses ha väldigt ren och fin luft, beräknas tjugo gånger fler människor dö av luftföroreningar (5 500 per år) än av trafikolyckor (250 per år). Hälsoeffekter finns sammanställda i Folkhälsomyndighetens miljöhälsorapport. Tidigare års resultat från samverkansområdet finns på förbundets hemsida, www.kronobergsluft.se. |
