| Popis: |
Syftet med studien är att belysa hur hushållen förhåller sig till olika energilösningar, i synnerhet bioenergiapplikationer. Hur gör olika hushåll den komplexa ekonomiska, miljömässiga och praktiska verkligheten hanterbar, exempelvis vid motstridiga signaler om huruvida å ena sidan biobränslen eller å andra sidan värmepump är det mest sunda uppvärmningssättet? Vad utelämnar hushållen när de är tvungna att välja ut vissa få aspekter inom de tre dimensionerna? Hur kan samhällets övriga energiaktörer bidra med att göra valet av uppvärmningssätt mer hanterbart så att de väsentligaste faktorerna för miljö, ekonomi och praktik kan inrymmas i hushållens val av energislag. Vi lägger särskild vikt vid att i vår undersökning även fokusera på handlings- och förändringsberedskapen hos olika hushållskategorier, snarare än att enbart jämföra attityder med faktiska energihandlingar. Konkret undersöker vi hur hushållen resonerar om möjligheter, fördelar och nackdelar med att gå över till – eller – bibehålla uppvärmningsystem med biobränslen jämfört med olika system som bygger på el, fossila bränslen eller konventionell vedeldning. Detta angreppssätt är avsett att lyfta fram bakgrunder till de olika förändringsprocesser som är möjliga. Households base their choices of heating systems on subjectively dependent conceptions of heating sources, rather than on an understanding of a complex reality. Similar to other agents in society, households need to construct simplified frames to be able to make their choices possible to manage. Using in-depth interviews with households in Småland (in Sweden) with a few comparisons from Massachusetts (in the USA), the study has identified a number of frames through which households simplify the financial, practical and ecolological complexities of various heating systems. The households have been sampled strategically in order to generate a broad range of household responses. Various heating systems – based on bioenergi, electricity, and fossil fuels - are covered in the study. Objective household categories (e.g., age, generation, housing type or size), frequently covered in previous studies, have a weak connection to choices of energy systems. Instead, this study has elaborated on four subjective household categories more closely correlated with energy system choices: the energy implementors, the planners, the visionaries, and the resigned. The report argues that an understanding of subjective household categories and frame constructions are useful as various energy actors try to collaborate with households toward different heating systems. This understanding is especially important for the transition to and maintenance of bioenergy solutions. However, it is crucial that such collaboration not be reduced to “learning about misunderstandings and knowledge gaps among households in order to correct them.” Rather, the type of collaboration that we call for concern taking into account, and learning from, various types of priorities and experiences which are reflected in the frame constructions among the household categories. |
