| Popis: |
Background: Physical activity (PA) can impact chronic pain positively but it can be affected by both facilitating and hindering, e.g. motivation and self-efficacy (S-E). Aim: Through self-rated causal networks the study explored which factors adults with chronic pain rated as facilitating for PA, their PA level and which types of physical activities they engaged in. Relationships were investigated between S-E and PA and whether the causal networks differed between participants who met the recommendations for PA or not. Method: A comparative, correlating and descriptive pilot-study with a cross-sectional design was used and conducted via online questionnaires using Perceived Causal Networks. Results: There were two common items, Conditions and Thoughts about pain, that significantly facilitated the engagement in both intended exercise and everyday exercise. As everyday exercise the respondents mostly engaged in walks, household- and gardening chores and stair climbing. For intended exercise they mostly did walks, home exercise and swimming/water gymnastics. The majority of respondents (52%) had a self-rated PA-level that corresponded to a “higher level”. No difference emerged when comparing facilitating factors between those who met the recommendations for PA and those who didn´t. There were moderate correlations between S-E and activity minutes (r=0.443, p=0.002) as well as S-E and intended exercise (r=0.418, p=0.003). There was no statistically significant correlation between S-E and everyday PA (r=0.257, p=0.078). Conclusion: Although there was a correlation between S-E and activity minutes and physical exercise, further research is required on the subject in order to increase knowledge about facilitating factors for PA in people with chronic pain. Bakgrund: Träning kan ha en positiv påverkan på långvarig smärta. Att utföra fysisk aktivitet (FA)påverkas av både underlättande och försvårande faktorer där bland annat motivation och tilltro till den egna förmågan avseende fysisk aktivitet kan ha en viktig roll. Syfte: Genom självskattade orsaksnätverk utforskade studien vilka faktorer vuxna personer medlångvarig smärta skattade som underlättande för att utöva FA, deras aktivitetsnivå samt vilkatyper av fysiska aktiviteter de ägnade sig åt. Eventuella samband mellan tilltro till den egnaförmågan att vara fysiskt aktiv och FA samt om orsaksnätverken skiljde sig åt beroende påom en uppfyllde respektive inte uppfyllde rekommendationerna för FA utforskades. Metod: En jämförande, korrelerande och deskriptiv pilotstudie med tvärsnittsdesign användes ochgenomfördes via strukturerade frågeformulär online med hjälp av Perceived CausalNetworks. Resultat: Enligt genomsnittsnätverket förekom två gemensamma faktorer, Förutsättningar och Tankeom träning, som var betydligt underlättade för såväl utförandet av planerad FA somvardagsmotion. Som Vardagsmotion ägnade sig deltagarna framför allt åt; promenader,hushålls- och trädgårdssysslor samt trappgång. Som Planerad FA utfördes främst;promenader, hemträning och simning/vattengymnastik. Majoriteten av respondenterna (52%)hade en självskattad fysisk aktivitetsnivå som motsvarade en “högre nivå”. Det framkomingen statistiskt säkerställd skillnad avseende skattningen av underlättande faktorer mellan desom uppnådde respektive inte uppnådde rekommendationerna för FA. Sambandet var måttligtstarkt mellan tilltro till den egna förmågan avseende fysisk aktivitet och aktivitetsminuter(r=0.443, p=0.002) och mellan tilltro till den egna förmågan avseende fysisk aktivitet ochfysisk träning (r=0.418, p=0.003). Mellan tilltro till den egna förmågan avseende fysiskaktivitet och vardagsmotion fanns inget statistiskt samband (r=0.257, p=0.078). Slutsats: Trots att det verkar finnas ett samband mellan tilltro till den egna förmågan avseende fysiskaktivitet och aktivitetsminuter respektive fysisk träning krävs vidare forskning kring ämnetför att öka kunskapen om vad som kan underlätta utförandet av FA hos personer medlångvarig smärta. |
