| Popis: |
Rökning är ett utbrett samhällsproblem världen över och sjukdomar relaterade till rökning leder till mer än åtta miljoner dödsfall årligen. Effektiva rökavvänjningsmetoder spelar därför en viktig roll i samhället då de besparar samhället sjukvårdskostnader och främjar folkhälsan. I detta arbete genomförs en hälsoekonomisk utvärdering av ett SMS-baserat stöd för rökavvänjning. Syftet med arbetet är att fylla en kunskapslucka vad det gäller kostnadseffektivitet av digitala rökavvänjningsinsatser och samtidigt ge ett underlag tillbeslutsfattare som ansvarar för att prioritera folkhälsofrämjande insatser. Den hälsoekonomiska utvärderingen använder sig av kostnadseffektivitetsanalys som metod och baseras på en klinisk studie, där långsiktiga kostnader och hälsoeffekter skattas med hjälpav en beslutsanalytisk modell primärt baserad på en Markovmodell. De tre vanligaste följdsjukdomarna av rökning; KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), lungcancer och hjärt- och kärlsjukdom modelleras mot bakgrund av hur många som slutar röka med hjälp av SMS-stödet. Data från olika källor används i modellen och i de fall data saknas görs antaganden baserade på tidigare studier för att kunna skatta kostnader och hälsoeffekter. Arbetet påvisar att en implementering av ett SMS-baserat stöd skulle generera ökade hälsoeffekter till lägre kostnader i jämförelse med att inte implementera ett sådant stöd. Resultatet från grundscenariot visar att interventionen skulle leda till kostnadsbesparingar på 63 539 kr per individ som tar del av interventionen och 0,30 vunna år i perfekt hälsa, sett över ett livstidsperspektiv. Resultaten bör tolkas med viss försiktighet då de är förknippade med osäkerheter, men kan användas som en del av det underlag beslutsfattare behöver för att fattabeslut om hur hälso- och sjukvårdens resurser ska prioriteras. Trots osäkerheterna i underlagetförefaller ett SMS-baserat stöd för rökavvänjning ha positiva hälsoeffekter och samtidigt spara resurser och därmed framstår metoden som en potentiellt viktig insats i framtida folkhälsoarbete. Smoking is a globally widespread societal problem and diseases related to smoking account for more than eight million deaths annually. Effective smoking cessation methods therefore play an important role in society as they save society´s healthcare resources and promote public health. In this work, a health economic evaluation of an SMS-based smoking cessation is performed. The purpose of the work is to fill a knowledge gap in terms of cost-effectiveness of digital smoking cessation initiatives and at the same time provide a basis for decision-makers who are responsible for prioritizing public health promotion initiatives. The health economic evaluation uses cost-effectiveness analysis as a method and is based on a clinical study, where long-term costs and health effects are estimated using a decision-analytical model with a Markov structure. The three most common sequelae of smoking; COPD (chronic obstructive pulmonary disease), lung cancer and cardiovascular disease are modeled based on how many people stop smoking with the help of the SMS support. Data from different sources are used in the model and required assumptions based on previous studies are used to be able to estimate costs and health effects. The work shows that the implementation of an SMS-based support would generate increased health effects at lower costs in comparison with not implementing such support. The results from the basic scenario show that the intervention would lead to cost savings of SEK 63,539 per individual who takes part in the intervention and a gain in 0.30 years in full health, seen over a lifetime perspective. The results should be interpreted with some caution as they are associated with uncertainties but can be used as part of the basis on which decision-makers need to make decisions about how health care resources should be prioritized. Despite these uncertainties the SMS-based support for smoking cessation appears to save resources and lead to positive health effects and the method should be considered a potentially important addition in future public health policy. |
