See and Be Seen : An Inquiry into the Role of Public Space in Combating Loneliness

Autor: Jing, Jing
Jazyk: angličtina
Rok vydání: 2023
Předmět:
Popis: Loneliness in cities has been an issue of great concern in public discourse, particularly during and in the aftermath of the COVID-19 pandemic. The detrimental impact of loneliness on health and well-being is well documented and has recently become a rising priority for governments worldwide. Recent literature on the impact of the built environment on loneliness has primarily focused on aspects related to neighborhood and mobility. This thesis makes a novel contribution to the understanding of how to mitigate loneliness in cities by focusing on public space. Urban design and planning play a role in shaping inclusive and accessible public spaces, which promote social interactions in various forms needed to tackle loneliness. This thesis aims to inform how urban design and planning strategies can potentially impact levels of loneliness experienced in cities. It presents five articles that provide new insights, methods and theoretical frameworks for urban design and planning to tackle loneliness. The cover essay synthesizes key learnings, potential applications of findings, and next steps to advance the research agenda to address urban loneliness. Case studies at the neighborhood and city levels were performed to explore both direct and indirect linkages between loneliness and public space. The empirical work carried out in the City of Stockholm, Vienna, and Zurich underscores the spatial dimension of care practice in the everyday life of older adults. Several key common findings have emerged across the case studies. First, public space is an environmental resource that holds the potential to mitigate loneliness in all settings, but its management must be aligned with the local specificness and cultural context. This understanding also suggests that reduced access to desired public spaces may contribute to heightened loneliness. Second, the design, management, and use of public space affect the objective quality of public space and influence its perceived quality. Planning must therefore consider the complexity of how people perceive public space, including their responses to the physical, action, and cognitive facets of place. Third, this study reveals some useful key constructs, such as nature, walking, physical activities, seeing/meeting people, commercial, and ambivalence, which are the underlying components associated with place that can be relevant to the desirability of spending time in a place for those experiencing loneliness. The Stockholm case studies highlight that easily accessible local third places can support feelings of independence and safety, and facilitate social and physical activities for community building (meaningful social connection). As such, these are found to be positive resources for combating loneliness among older adults. Familiarity, and related constructs, such as homeness and neighborhood attachment, are also significant for both young and older adults when they consider places to go during times of feeling lonely. Urban design and planning can help transform neighborhood streetscapes to serve as social infrastructure, delivering higher social and well-being values for all. Collectively, these findings offer nuanced insights to improve the understanding of loneliness from an environmental approach. Urban policymaking, investment, design, planning, and development should consider public space as a promising pathway to combat loneliness. Place-based intervention strategies focused on enabling thriving public spaces will be critical for urban areas to reduce loneliness worldwide. Ensamheten i städer har blivit en viktig fråga i samhällsdebatten, särskilt i efterdyningarna av covid-19. De skadliga effekter ensamhet har på hälsa och välbefinnande är väl dokumenterade och har nyligen börjat ges allt högre prioritet av regeringar världen över. Senare forskning om den byggda miljöns inverkan på ensamhet har främst tittat på den byggda miljöns påverkan på ensamhet genom aspekter relaterade till grannskap (lokalsamhället) och framkomlighet. Denna avhandling bidrar med nya aspekter kring kunskapen om hur man kan minska ensamhet i städer genom att fokusera på det offentliga rummet (staden mellan rummen). Urban design och stadsplanering är betydelsefullt vid utformning av inkluderande och lättillgängliga offentliga rum, vilket främjar olika former av den sociala interaktion som behövs för att bekämpa ensamhet utifrån ett helhetsperspektiv. Syftet med den här avhandlingen är att ge information om hur urbana design- och stadsplaneringsstrategier potentiellt kan påverka de upplevda nivåerna av ensamhet i städer. Den innehåller fem separata artiklar som bidrar med nya empiriska insikter, metoder och teoriutveckling, för att bekämpa ensamhet utifrån urban design och planering. Kappan kompletterar artikelsamlingen med en sammanställning av viktiga lärdomar, slutsatser och rekommendationer samt en framtida forskningsagenda avseende den byggda miljöns påverkan på ensamhet. Med det inbördes sambandet mellan människa och miljö som ramverk har jag i denna avhandling genomfört fallstudier på stads- och stadsdelsnivå (grannskap) för att undersöka både direkta och indirekta kopplingar mellan ensamhet och det offentliga rummet. Det empiriska arbete som har utförts i Stockholm, Wien och Zürich har markerat den rumsliga dimensionen av omsorgspraktik i äldre vuxnas vardag. Flera viktiga gemensamma fynd har framkommit i fallstudierna. För det första är det offentliga rummet en resurs med potential att minska ensamhet i alla miljöer. Förvaltningen av det offentliga rummet måste dock överensstämma med den lokala särarten och det kulturella sammanhanget genom design. Denna insikt tyder även på att minskad tillgänglighet till det önskade offentliga rummet kan bidra till att ensamheten ökar. För det andra påverkar det offentliga rummets design, förvaltning och användning både den objektiva kvaliteten på det offentliga rummet och den uppfattade kvaliteten. Vid stadsplaneringen måste man därför ta hänsyn till komplexiteten och subjektiviteten i människors uppfattningar om det offentliga rummet, vilket inbegriper deras reaktioner på platsens fysiska, aktiviteter och kognitiva aspekter. För det tredje tydliggör en uppsättning kritiska begrepp vilka underliggande komponenter förknippade med platser som kan påverka hur önskvärt det är för de som upplever ensamhet att vistas på en viss plats. Det kan vara begrepp som natur, promenera, aktiviteter, träffa/möta människor, shopping och ambivalent känslor. Fallstudierna från Stockholm visar att lättillgängliga lokala tredjeplatser kan stödja självständighet och säkerhet, och främja fysiska och sociala aktiviteter för gemenskapsbyggande (meningsfulla sociala kontakter). Dessa är positiva resurser för att bekämpa ensamhet bland äldre vuxna. Samhörighet, och begrepp relaterade till detta som hemkänsla och att känna samhörighet med grannskap, är också viktigt för både yngre och äldre vuxna när de känner ensamhet och överväger platser att vistas på. Urban design kan bidra till att transformera det offentliga rummet, till exempel gatorna i grannskap (lokalområden i stadsdelen), så att de fungerar som sociala infrastrukturer som utöver själva transportfunktionen även ger ett högt värde ur både socialt och hälsomässigt perspektiv för alla. Sammantaget tillhandahåller dessa slutsatser en nyansering som kan förbättra kunskapen om ensamhet ur ett miljöperspektiv. I den här avhandlingen argumenterar jag för att man i urban politik, investering, planering och utveckling bör se det offentliga rummet som en lovande väg för att bekämpa ensamhet. Platsbaserade interventionsstrategier med fokus på att möjliggöra attraktiva offentliga rum kommer att vara ytterst viktiga för att minska ensamhet världen över. QC 230516
Databáze: OpenAIRE
Externí odkaz: