| Popis: |
Studien undersöker influencern Pontus Rasmussons kriskommunikation i relation till den förtroendekris som inträffade när hans YouTube-kanal. Kanalen lades ner på grund av att han brutit mot YouTubes riktlinjer gällande sexualisering av barn. Syftet med studien är undersöka hur en offentlig person med ett personligt varumärke använder kriskommunikation för att återetablera sitt varumärke efter en kris. Studie använder en kvalitativ retorisk analys och utgår från teorier som image repair - theory och de retoriska appellerna ethos, pathos och logos. I studien analyseras uttalanden från Pontus Rasmusson i relation till krisen. Alla uttalanden gjordes direkt i samband med krisen och publicerades på hans Instagram. Resultatet av studien visar att Pontus Rasmusson tillämpar flera olika försvarsstrategier och retoriska övertalningsmetoder i sin kriskommunikation. Analysen visar att Rasmusson använder enkelt förnekande, olyckshändelse, goda avsikter, bolstering, minimering, differentiering, attack och tillrättaläggande som försvarsstrategier. De försvarsstrategier som används mest är enkelt förnekande och attack. Studien visar också hur Rasmusson använder retoriska övertalningsmedlen för att återvinna tillit och medkänsla i situationen. De flesta av Rasmussons uttalanden är influerade av pathos där han försöker framkalla sympati. Ethos används också upprepade gånger, mest när Rasmusson interagerar direkt med sina följare. Logos förekommer endast i ett fåtal uttalanden och är inte något grundläggande för hans kommunikation. Av analysen kan man konstatera att vissa delar av Rasmussons kommunikation förändras under tidsperioden. Ett utmärkande fynd är att han i slutet av perioden ändrar sig från en negativ inställning till en positiv och glad attityd. I slutet av perioden använder Rasmusson sig av strategierna inom minska händelsens anstötlighet mer än tidigare. Han använder även i slutet av perioden strategier som inte passar in i någon av de befintliga försvarsstrategierna och kategoriseras därför som ”övrigt”. The study aims to analyze the influencer Pontus Rasmusson ́s communication in relation to the crisis of confidence that occurred when his YouTube-channel was shut down due to him violating their policy regarding sexualization of children. The purpose of the study is to investigate how a public Swedish influencer handles and communicates a crisis that affects the personal brand and the image of the person. This study uses a qualitative rhetorical analysis and emanates from theories like image repair - theory and the rhetorical appeals ethos, pathos and logos. In the study, statements made by Pontus Rasmusson in relation to the crisis are analyzed. All of the statements are directly issued in relation to the crisis and are published on his Instagram. The result of the study shows that Pontus Rasmusson applies several different defensive strategies and rhetorical persuasion methods in his crisis communication. The analysis shows that Rasmusson uses simple denial, accident, good intentions, bolstering, minimization, differentiation, attack accuser and correct action as image repair strategies. The strategies that is used most frequently was simple denial and attack accuser. The study also shows how Rasmusson uses rhetorical appeals to regain trust and compassion in the situation. Most of Rasmussons statements are influenced by pathos where he tries to induce emotion of sympathy. The rhetorical appeal ethos is also used repeatedly, mostly when Rasmusson interacts directly with his followers. Logos only occurs in a few statements and is not something fundamental for his communication. From the analysis it can be ascertained that some parts of Rasmusson´s communication changes during the time period. One distinctive founding is that he in the end changes from a negative attitude towards a positive and happy attitude. He also uses the strategies within reducing offensiveness more frequently percentage wise and other strategies that does not fit in any of the existing image-repair strategies and is therefore considered as “other”. |
