Aktieägare och valberedningar
Jazyk: | švédština |
---|---|
Rok vydání: | 2020 |
Zdroj: | Nordisk Tidsskrift for Selskabsret. 22(2 & 3):45-59 |
ISSN: | 1399-140X |
Popis: | Den här artikeln belyser framväxten av en nordisk s¨rmodel vad gäller valberedningens utpekande och sammansättning. I alla nordiska länder, med undantag för Danmark och med viss nationell variation i övrigt, tillämpas en modell där (förträdesvis större) aktieägare ansvarer för utvärdering och nominering av styrelseledamöter. Denna modell är unik i världen. I Sverige - som var först med att diskutera ägerbaserade valberedningar har modellen, liksom i Norge, funnits i snart två decennier (2004). Den infördes något senare på Island (2009) och i Finland (formellt 2015 även om den var möjlig även tidigare). Nu kan en pågående studie på finska data visa på vissa effekter av aktieägarbaserade valberedningar.Den här atikeln har tre syften. För det första att, i breda ordalag, sammanfatta valberedningsprincipernas tillkomst i Norden. För det andra, att överöverblicka de senaste och nu gällande riktlinjerna med ett särskilt fokus på framträdande karaktäristika och huvudsakliga skiljelinjer mellan länderna. För det tredje, att summera den pågående studien med avseende på frågeställningar og resultat. Avslutningsvis diskuteras möjliga tolkningar och implikationer för nordisk bolagsstyrningsdebatt. This article considers shareholder-based nomination committees as a unique feature of the Nordic corporate governance model. Shareholder-based nomination committees constitute the standard model in Sweden and Norway since the publication of each country's first national corporate governance code in 2004. The same model has been implemented in the national codes for Iceland (2009) and Finland (formally 2015 although it was possible to appoint a shareholder-based committee already before). An ongoing study now provides some insights on the effects of this model.The article serves three purposes. First, it summarizes the development of shareholder-based nomination committees as a standard principle in Nordic corporate governance codes. Send, it explains and compares the most recent guidelines with focus on differences between the Nordic countries. Third, it reviews the ongoing study with regards to research questions and results. Finally, the implications for the Nordic debate are discussed. |
Databáze: | OpenAIRE |
Externí odkaz: |