| Popis: |
Viltolyckorna på järnväg har ökat stadigt de senaste åren – inte bara i Sverige och Norge utan även internationellt. För att minska de ekologiska och socioekonomiska effekterna behövs bättre åtgärder och nya åtgärdsstrategier. Stängsel och faunapassager har vanligtvis god effekt men är dyra lösningar som kan motiveras endast längs särskilt olycksdrabbade sträckor. De behöver därför kompletteras med åtgärder som ger skydd längs huvuddelen av järnvägsnätet. Viltvarslingsprosjektets centrala mål er att bidra till att skapa säkrare väg- och järnvägstransporter i Norden med en infrastruktur som är väl integrerat i landskapet så att naturliga processer och viktiga ekologiska tjänster kan bibehållas. Projektet är en gränsöverskridande satsning inom insatsområde Innovativa Miljöer der svenske og norske forskningsmiljøer sammen med berörda myndigheter, tågbolag, teknologiutviklere, samt andra relevanta aktörer utvikler og tester nya tekniska lösningar. Forskningen har lagt et godt grunnlag for å kunne videreutvikle de tekniske løsningene og gjøre dem mest mulig relevante for formålet å drive vilt bort fra jernbanesporene når toget skal passere. Flest mulige skal ha tilgang til kunnskapen som genereres i prosjektet og dette muliggjør kommersiell utvikling av slike tekniske systemer. Videre har vi bidratt til internasjonal kunnskapsproduksjon og kunnskapsutveksling innenfor problematikken rundt dyrepåkjørsler. Dyrepåkjørsler både på veg og jernbane som involverer større pattedyr har økt betydelig i både Norge, Sverige og resten av Europa i løpet av de siste 40 år. Slike ulykker fører ofte til kostbare skader på kjøretøyet og at det påkjørte dyret påføres store skader eller dør. Ifølge det norske hjorteregisteret har nesten 64.000 større dyr blitt påkjørt på norske veier og jernbaner de siste fem årene. I underkant av 10 prosent av alle viltpåkjørsler skjer med tog. Mellan 4.000–6.000 påkörningar med vilda djur och ren har registrerats längs järnvägsnätet i Sverige per år under det senaste decenniet och trenden är ökande. Mörkertalet i statistiken är okänt men förväntas vara stort i både Norge och Sverige. Metoderna bygger på att med utvalda akustiska signaler skapa en kontrollerad flyktrespons hos djuren när tåg skall passera, och därmed avvärja djuren från infrastrukturen när olycksrisken är som störst. Metoden ska kunna tillämpas där fysiska åtgärder som t ex viltstängsel eller viltpassager inte är möjliga eller där de traditionella åtgärderna behöver kompletteras. Åtgärdskonceptet inkluderar både en stationär lösning vid järnväg med mycket trafik och hög hastighet, och som en mobil lösning för tågfordon längs med järnvägen med mindre trafik och lägre hastighet. Resultaten kommer även att kunna tillämpas i andra sammanhang, t ex för att säkra öppningar i viltstängsel längs väg och vid tunnelmynningar. Projektet utgör en plattform för gränsöverskridande forskning om viltvarning, och en grundförutsättning för att företag och myndigheter skall kunna tillämpa och utveckla metoder för att minska problematiken med viltpåkörning. Prosjektet inkluderer tre arbeidspakker: - AP1) Kontrollerade experiment med det stasjonære skremmesystemet «Motion Activated Scare System» (MASS) der vi undersøker dyrenes respons på olika skrämselsignaler på platser längs järnväg. I projektet har vi kunnat vidareutveckla både funktion och utformning av de tekniska enheterna som vi använder för att avvärja vilt från spåren. De stationära MASS-enheterna har använts vid totalt 29 platser längs järnväg. När MASS-enheterna spelade upp ljudet av en människoröst lämnade klövdjuren området där vi filmade i ca 88 % av fallen. Olika ljud från tåg och järnväg (Bell, Horn, Train) inducerar en något lägre flyktrespons, men trots allt avvärjs djuren i medeltal ca 65 % av tillfällena med dessa ljudtyper. Den vanligaste rörelseriktningen (ca 57 %) var att djuren rörde sig bort från järnvägen efter att de skrämts, medan en lägre andel (ca 22 %) rörde sig mot och över järnvägen. - AP2) Framtagning och test av mobil skrämselenhet «Driver Activated Scare System» (DASS) som er installert innenfor frontruten på ulike togsett og aktiveres av togførere når vedkommende ser dyr på/ved jernbanelinja. I pilotstudien använde vi DASS-enheter för att utforska hur klövvilt, särskilt rådjur (Capreolus capreolus) och älg (Alces alces) reagerar på mötande tåg. Interaktionerna analyserades både ur djurens perspektiv (deras beteende, hur de flydde från tåget etc.) och lokförarnas möjligheter att se djuren från tåghytten (detektionsavstånd). Siden mars 2022 har slike enheter vært i bruk langs Nordlands- og Rørosbanen i Norge. I juni ble DASS-enheter tatt i bruk langs Gjøvikbanen. I tillegg har togførere filmet Kinnekullebanan i Sverige siden slutten av april 2022. Totalt ble det filmet vilt i 192 tillfeller med DASS-enhetene. Totalt ble det registrert 460 individer. Dovhjort (N=230) var den absolutt vanligste arten i forsøkene, etterfulgt av rådyr (N=100). Elg ble registrert på 5 filmer, og kronhjort i 8 filmer. I filmene fra togførerne kunne vi oppdage dyr som sto oppe på selve banelegemet i gjennomsnitt 157 meter fra toget vilket är mycket nära för att ge tillräckligt tid åt både lokförare och djuret att reagera. På grund av försenade tillstånd i arbete med högtalare samt ej tillräckliga tekniska lösningar kunde vi inte montera en högtalare utanpå tåget för att spela upp varningsljud för tester. Istället fokuserade vi på att studera effekten av befintliga alternativ för signalering. Studien kommer att fortsätta under nästa år och arbetet med att hitta en lämplig högtalarlösning pågår. - AP3) Kommunikasjon og prosjektledelse. En bra kommunikation och samverkan med berörda myndigheter, företag och intresseorganisationer är en grundförutsättning när praktiska åtgärder ska utvecklas och implementeras. Viltvarslingsprosjektet inkluderer mange aktører og samarbeidspartnere, både faglige og praktiske, nasjonalt og internasjonalt. Blant allmennheten og blant togaktørene har det i lang tid vært opprørthet og fortvilelse over det store antallet dyr som hvert år dør i kollisjoner med tog og på vei. Det har derfor skapt stor medial interesse når vi nå har begynt å få forskningsresultater som kan bidra til å minske påkjørslene, det vil si både redusering av dyrelidelsene og skadene på togene. I løpet av prosjekttiden med Interreg har det vært en meget hektisk periode med mye media-dekning og kommunikasjon utad om viltprosjektet. Det har vært et 30-talls nyhetsoppslag om prosjektet i nasjonale og lokale norske og svenske aviser. Samtidigt har projektet varit i kontakt med företag och myndigheter i frågor gällande tillämpningen av systemen och hjälp vid experimenten. Det på går flera parallella studer kring järnvägssäkerhet som har beröring till viltvarningsprojektet och där synergier kan tas till vara.Även internationellt bedrivs jämförbar forskning som vi har etablert ett utbyte med och söker nya samarbetsformer. Våra studier visar hittills att det är mycket sannolikt att ett varningssystem som bygger på akustiska signaler, främst den mänskliga rösten, kan vara kostnadseffektiva åtgäder mot djurpåkörnignar på järnväg. En kommersiell, järnvägsbaserad lösning anses vara mycket möjlig. För att nå fram till en tågbaserad lösning däremot behövs fortsatta studier och vidare teknisk utveckling. Vi söker därför för nya medel under 2023-2024 för att kunna driva utvecklingen fram mot implementering och konkreta demonstrationsprojekt. |
