| Popis: |
Denna rapport är en forskningsöversikt kring dimensioner av hållbar utveckling i stadsdels-utvecklingsprojekt, inom ramen för projektet Östra Valla Testbädd och demoområde, som är ett utvecklingsprojekt i Linköping som syftar till utvecklingen av ett industriområde till ett levande område med bostäder, service och arbetstillfällen. Syftet med rapporten är att sammanställa forskningsläget kring hållbart stadsbyggande för att förstå hur frågor kring måluppfyllelse, medborgardeltagande och social hållbarhet hanterats. Detta med bakgrund av de många ny- eller ombyggnationer av stadsdelar runtom i världen som har ett tydligt hållbarhetsfokus. I forskningsöversikten har sammanlagt runt 80 vetenskapliga dokument, såsom vetenskapliga journalartiklar, rapporter och avhandlingar identifierats som relevanta och gåtts igenom. De tre huvudsakliga teman som fokuserats i rapporten är: måluppfyllelse i hållbara stadsprojekt, involvering av hushåll i planeringsprocessen samt definitioner av social hållbarhet. Slutsatser som framkommer i rapporten är att hållbarhetsfrågorna blir allt vanligare som integrerade delar i urbana utvecklingsprojekt men att målen sällan nås. Det beror bland annat på att planeringsprocesserna inte varit tillräckligt utvecklade hittills. Ofta har styrdokumenten varit för vaga, haft för ambitiösa mål, inte varit kopplade till incitament vid avvikelse från målen, haft oklara regler för utvärdering samt underskattat betydelsen av de boendes beteenden. Genom att lägga mer tid på att inkludera alla involverade aktörer i skapandet av en gemensam vision, direkt i projektstart skulle förutsättningarna förbättras markant. Ett annat problem har varit att i de målkonflikter som uppstått har det varit oklart hur prioriteringar ska göras, och då har ekonomiska faktorer ofta fått företräde. Samtidigt har det ofta funnits lyckade aspekter i projekten, där exempelvis just visioner varit lyckade genom att den satt projekten och/eller städerna på kartan samt att lärdomar går att dra från projekten för vidare hållbarhetsarbete. Gällande involvering av hushåll är detta problematiskt eftersom det ofta i tidiga skeden inte alls är klart vilka det är som kommer att bo i områdena. Viktigt kan då vara att gå ut med bredare försök att informera om projekten för att skapa intressen och att involvera allmänheten i stort, för att kunna få input i arbetet. Här har det även visat sig viktigt med tillit och att de involverade medborgarna känner att de får gehör för sina idéer. Det kan även vara lyckosamt att sålla bland de frågor som människor involveras i för att fokusera på de frågor där nyttan av ett utbyte är störst. Social hållbarhet är den del av hållbar utveckling som är svårast att definiera. Det är ett vitt begrepp och en rad olika definitioner finns därför. Det är också den sociala hållbarheten som oftast prioriteras lägst eftersom ekologi och ekonomi ofta får företräde. Det är även lättare att sätt upp mätbara mål för ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De studier som finns om social hållbarhet betonar vikten av social jämlikhet, tillgång till arbete, tillgänglighet, trygghet, socialt deltagande, sociala nätverk och lokalsamhällens betydelse. Genom att människor känner delaktighet och koppling till den plats som projektet gäller finns större chans till socialt hållbara processer, men detta behöver i regel definieras i varje projekt för att förstå vad det betyder i detta sammanhang. Sammantaget visar forskningsöversikten på en rad barriärer och drivkrafter men även att det finns forskningsluckor kring exempelvis hur kunskaper överförs mellan stadsutvecklingsprojekt. Rapporten avslutas med rekommendationer för planeringsprojekt som vill inkludera hållbarhetsaspekter. Östra Valla Testbädd och demoområde |
