| Popis: |
I ett försök att motarbeta ökningen i den globala genomsnittstemperaturen och klimatkri- sen jorden står inför har Förenta Nationerna (FN) under slutet av 2015 kommit fram till Parisavtalet. Parisavtalet trädde i kraft under 2016 och slår fast att den globala genomsnitts- temperaturökningen måste ligga väl under 2 °C, och att världen ska sträva efter att ligga under 1,5 °C i genomsnitts-temperaturökning innan år 2050. I ett försök att uppnå Parisav- talet till 2050 har EU tagit fram en ny taxonomi som ska implementeras på alla verksamheter i EU som faller in inom vissa kriterier som de har fastställt. Taxonomin ska tillämpas på nio olika branscher i första steget och göra det enklare för investerare att styra sitt kapital mot verksamheter, som enligt EU anses hållbara. I denna uppsats ska vi undersöka olika aktörers åsikter om dem anser att EU-Taxonomin är hållbar för skogbruks- och fastighetsbranschen, ur ett miljöperspektiv. Detta ska göras ge- nom att analysera utlåtanden och intervjua människor i ledande positioner inom skogsbruk- och fastighetsbranschen. Intervjufrågorna är formade på ett sådant sätt att svaren kan an- vändas för att analysera EU-Taxonomins påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv. Resultaten visade att svenska aktörer uttrycker ett stort oro till EU-Taxonomins utformning, främst inom skogsbranschen. Ändringar i EU-Taxonomins utformning behöver göras för att im- plementeringen ger en positiv effekt så taxonomins syfte med att nå Parisavtalet till 2050 uppnås. Uppsatsen inom skogsbruket kom fram till att det är skiftade fokus mellan aktörer- na på hållbarhetsarbetet, men i slutändan är alla aktörer vi undersökt i branschen enig om att EU-Taxonomin är inte utformad på ett hållbart sätt. Inom fastighet anser aktörerna att EU-Taxonomin är felanpassad då den fokuserar för mycket på energiprestanda och lämnar stora delar av vad hållbarhet innebär för dem utanför EU-Taxonomin. In an attempt to try and prevent the rises in global average temperature and climate crisis, the United Nations (UN) reached a global agreement at the end of 2015 called the Paris Agreement. The Paris Agreement took effect in 2016 and states that the global average temperature increase must be well below 2 °C, and that the world must strive to be below 1.5 °C in average global temperature increase before 2050. In an effort to try and reach the goals of the Paris Agreement, the European Union (EU) have developed a taxonomy to implement on all businesses in the EU that are included in a certain criteria determined by the EU. The Taxonomy will be implemented on businesses in nine different industries in its first phase and will make it easier for investors to allocate their equity into businesses that the EU recognises as sustainable. In this essay, we will evaluate different types of stakeholders’ opinions on whether the EU- Taxonomy is sustainable for the forestry- and real estate industry from an environmental perspective. This is done by analysing open statements and interviewing different people representing the different leading stakeholders in their respective Swedish branches. The questions for the interviews are formulated so that the responses can be used to analyse the EU-Taxonomy’s effect from a sustainability perspective. The results show that Swedish stakeholders, mostly in the forestry sector, are concerned about the EU-Taxonomy’s criteria in defining what a sustainable activity is. Changes in the EU-Taxonomy will have to be made so that the implementation of the taxonomy has a positive effect in the work made to achieve the Paris Agreement by 2050. The essay, in the forestry sector, came to the conclusion that the stakeholders have different takes on what sustainability work is, but they all agree that the EU-Taxonomy is not a sustainable guideline for the sector. In real- estate, the stakeholders agree that the EU-Taxonomy is maladapted. The EU-Taxonomy focuses mostly on use of energy for buildings and leaves other major sustainability factors surrounding real estate out. |
