| Popis: |
Frågor om rasism och flyktingpolitik är vanligt förekommande i politiska debatter, inte minst sedan Sverigedemokraterna 2010 tog plats i riksdagen och driver begränsad migration till Sverige som sin huvudfråga. Föreliggande studie undersöker hur politiker talar om flyktingpolitik och migration till Sverige i de tv-sända partiledardebatterna inför valet 2014. Syftet är att undersöka hur positioneringar och attityder till migration formas genom interaktionen mellan deltagarna och av debatterna som medieproduktion. Analysunderlaget utgörs av de sekvenser där ämnena flyktingpolitik, migration och integration diskuteras. Sammanlagt handlar det om åtta sekvenser från åtta olika debatter. Med aktör-nätverksteori (Latour 2007) som teoretiskt ramverk studerar jag hur partiledarna, tv-kamerorna, programledarna, bildskärmarna i studion och publiken blir till aktörer som i samspel med varandra skapar den bild av debatten som når tittarna. Jag använder verktyg från appraisal (Martin & White 2005) och multimodal diskursanalys (van Leeuwen 2005, 2008) för att studera hur aktörerna översätts och positioneras. Jag tittar bland annat på hur partiledarna citerar, förnekar och motsäger varandras yttranden och hur de formulerar egna åsikter genom att ta avstånd från någon annan. Analysen visar hur debatten polariseras då samtliga partiledare tar avstånd från Sverigedemokraternas partiledare Åkesson och han från dem, men också hur Åkesson görs till en central aktör då kameran filmar honom i betydligt större utsträckning än de andra partiledarna. Analysen visar också hur Åkesson gör negativa bedömningar både av migration och av de andra partiernas politik i frågan. Den dominerande attityden bland övriga partiledare är att Sverige är ett demokratiskt och öppet land som bör ta emot flyktingar och immigranter. Denna ”toleransdiskurs” skapar en positiv självbild som upprätthålls av att det finns ”andra” att tolerera och hjälpa (Blommaert & Verschueren 1998). Immigranter och flyktingar bedöms också utifrån ett nyttoperspektiv (jfr Boréus 2006b) där de välkomnas till Sverige med argumentet att de bidrar till Sveriges ekonomi. En analys av de bilder som visas på bildskärmarna i en tv-studio ger resultatet att debattämnet illustreras av negativa skildringar av människor som flyr. Individerna på bilderna avbildas med dunkla färger och på distans, vilket bidrar till att konstruera dem som främmande och hotfulla. Detta ligger i linje med den attityd till migration som Sverigedemokraterna ger uttryck för. En slutsats är att den polariserade debatten upprätthålls både av partiledarna, av kamerans val av fokus och av programledarna. Attityderna till migration skapas i interaktionen där de också blir ett sätt att positionera sig politiskt och upprätthålla bilden av Sverige – antingen som ett tolerant och godhjärtat land eller som ett land under hot från det som betraktas som icke-svenskt. |
