| Popis: |
Det transportsystem vi har idag är till stor del uppbyggt kring bilen, vilket har blivit problematiskt av miljömässiga skäl. Men även ur bland annat jämställdhetssynpunkt, främst eftersom män kör och äger bil i större utsträckning. Kvinnor reser statistiskt sett mer hållbart, så ett hållbart transportsystem är i många avseenden lika med ett jämställt transportsystem. Det finns även skillnader i attityd mot miljövänliga trafikslag mellan kvinnor och män, där kvinnor är mer positiva till åtgärder för miljön. I detta examensarbete har tesen om huruvida jämställdhet bland beslutsfattare har betydelse för beslut om hållbar transport i kommuner testats. Arbetet har undersökt om det finns ett samband mellan operationalisering av mål om hållbar transport och representation i kommunfullmäktige (KF), kommunstyrelse (KS) och nämnder med ansvar för transport, både bland alla ledamöter samt i presidiet (ordförandeposter). Arbetet har bestått av en litteraturstudie, en kvalitativ studie samt en kvantitativ studie. Den kvalitativa studien har bestått av granskning av tre utvalda kommuner i form av dokumentgranskning samt intervjuer med tjänstepersoner på kommunerna. Luleå kommun, Örebro kommun och Malmö stad valdes att granska främst baserat på deras aktiva arbete med jämställdhet och hållbar transport. Utifrån granskningen framgår det att ekologisk hållbarhet nämns i nästan alla dokument och det är generellt ett stort fokus på mål och åtgärder för ökad hållbarhet. Koppling till jämställdhet är inte lika tydlig eller frekvent, men finns i enstaka fall. Utifrån litteraturgranskningen och den kvalitativa studien kunde fyra områden identifieras som senare analyserades statistiskt i den kvantitativa studien: hastighet, parkering för bil, drift och underhåll för oskyddade trafikanter samt investeringar i cykelinfrastruktur. Områdena valdes dels för att det finns attitydskillnader mellan kvinnor och män samt att områdena kan kopplas till hållbar transport. Data samlades in för alla Sveriges kommuner, dels om representation i kommunala beslutsorgan 2011 och 2015 samt olika mått för kommuners operationalisering av mål om hållbar transport kopplat till de fyra områdena. Dessa data användes för att genomföra så kallade χ2-tester för att avgöra om det finns ett samband mellan representation och beslut om hållbar transport. Resultat från insamling av representationsdata visar på en tydlig manlig dominans, både bland alla ledamöter och i presidiet. I genomsnitt har alla Sveriges kommuner under 40 % kvinnor bland alla ledamöter i KF, KS och nämnder med ansvar för transport 2011 och 2015. Det tyder på en skev fördelning av makt mellan kvinnor och män. De statistiska analyserna visade inga tydliga indikationer på att det finns ett samband mellan operationalisering av mål och representation, varken bland alla ledamöter eller i presidiet. Det tyder på att det inte är den fysiska representationen som påverkar, utan snarare de normer och värderingar som råder som påverkar beslut om hållbar transport. Den maskulina normen är dominerande i transportbranschen, delvis på grund av den nu bekräftade manliga dominansen bland kommunala beslutsfattare. Att förändra den maskulina normen inom trafikplanering är av största vikt, för ett mer hållbart trafiksystem. Att låta den feminina och maskulina normen, och kvinnors och mäns åsikter, ta lika stor plats i beslutsfattande om transportplanering är nödvändigt för att i större utsträckning än idag möjliggöra ett hållbart transportsystem. Our transport system is to a large extent planned with prioritization of the car, which has become problematic from an environmental perspective. It is also problematic from a gender equality point of view, mainly because men drive and own car to a larger extent. Women’s travel behaviour is statistically more sustainable. This means that a sustainable transport system in many aspects are equal to a gender equal transport system. There are also differences in attitudes regarding sustainability between women and men where women tend to be more positive towards actions for increased sustainability. This master thesis investigates whether there is a link between operationalization of goals regarding sustainable transport and representation of women in municipal council, boards and committees, both among all members as well as chairpersons. The study has consisted of a literature review, a qualitative and a quantitative study. The qualitative study involved document review and interviews of Luleå, Örebro and Malmö municipalities. These municipalities were chosen based on their active work with gender equality and sustainable transport. The review showed a clear focus on ecological sustainability both regarding goals and actions in the transport system. The connection between gender equality and transport is limited in the documents. Based on the literature review and the qualitative study four areas was identified: speed, parking for cars, maintenance for pedestrians and cyclists and investments in infrastructure for cyclists. These were chosen based on the differences in women’s and men’s attitudes towards the areas, as well as the fact that all areas can be connected to sustainable transport. These areas were used in the statistical analysis. Information about women’s representation in Swedish municipal decision-making bodies for 2011 and 2015 was collected as well as information regarding municipal operationalization of goals about the four areas. With this information a statistical analysis was conducted, in the form of χ2-test, to determine if there is a link between women’s representation and decisions about sustainable transport. The information about representation in municipal decision-making bodies shows a clear male domination, both among all members and chairpersons. All Swedish municipalities had in average below 40 % women among all members in council, boards and committees in 2011 and 2015. This indicates an uneven distribution of power between women and men. The statistical analysis shows no clear indications of a link between decisions about sustainable transport and women’s representation, neither among all members nor chairpersons. Instead there are indications that it is not the physical representation that affects, but rather the norms and values that has an impact on decisions about sustainable transport. The masculine norm is dominating the transport industry, which partly is due to the confirmed male dominance among municipal decision-makers. To change the masculine norm in the transport industry is of highest importance in order to obtain a more sustainable transport system. To value the feminine and masculine norms, as well as women’s and men’s opinions, equally is necessary in order to obtain a higher level of sustainability regarding transport. |
