| Autor: |
Winka, Katarina, Ryegård, Åsa |
| Jazyk: |
švédština |
| Rok vydání: |
2021 |
| Předmět: |
|
| Popis: |
De flesta frågor som denna rapport bygger på återkommer från inventeringarna som genomfördes 2013 och 2017. En skillnad är dock att de olika frågeområdena och resultaten behandlas lite mer övergripande än vid tidigare inventeringar. Pedagogiska meriteringsmodeller är inte längre ett nytt fenomen och vi uppfattar att det finns intresse att följa utvecklingen och trenderna inom området på en mer strukturell nivå. De tidigare rapporterna kan fortfarande läsas med behållning då de innehåller mer detaljerade resultat om enskilda modeller eller lärosäten. I denna rapport ingår även några nya områden som inte berörts i tidigare inventeringar. Resultaten i korthet: Hälften av Sveriges lärosäten har någon form av pedagogisk meriteringsmodell. Sedan den senaste inventeringen har ett par lärosäten infört nya meriteringsmodeller och ett lärosäte har lagt ned sin modell Två tredjedelar av modellerna utgörs av pedagogiska meriteringsvägar och en tredjedel av pedagogiska befordringsmöjligheter inom lärosätenas anställningsordningar. Över 1000 lärare har hittills meriterats på pedagogisk grund. Det vanligaste sättet att premiera pedagogiskt meriterade lärare är via lönepåslag. Medianpåslaget för meriterad nivå är 1000 kr och för excellent nivå 2000 kr, vilket är samma som vid tidigare inventeringar. Pedagogiska portföljer används för dokumentation av pedagogisk skicklighet vid samtliga lärosäten som har en pedagogisk meriteringsmodell, och även vid flera lärosäten som inte har någon sådan modell. Externa pedagogiskt sakkunniga används i allt högre grad och många lärosäten anlitar företrädesvis personer som genomgått den nationella sakkunnigkursen. Många lärosäten med pedagogiska meriteringsmodeller har en explicit definition av pedagogisk skicklighet. Det är även vanligt att kriterierna för pedagogisk skicklighet indirekt betraktas som en definition. Ungefär hälften av de lärosäten som har en pedagogisk meriteringsmodell betraktar den som en del i kvalitetsarbetet för utbildning. Det finns flera exempel på hur de meriterade lärarnas kompetens tas tillvara och olika effekter som meriteringsmodellerna haft. Det finns ett behov av ökad nationell samsyn kring pedagogisk meritering. Snart kommer pedagogiska meriteringsmodeller att vara etablerade i hela universitets-sverige. Detta förutspåddes i den första kartläggningen av pedagogiska meriteringsmodeller som genomfördes 2013 och den positiva utvecklingen bekräftades av den uppföljande rapporten från 2017. Vid denna inventering verkar spridningen av de pedagogiska meriteringsmodellerna ha stannat upp, även om det pågår utvecklingsarbeten på många håll. Dessa utvecklingsarbeten handlar inte i första hand om att utveckla nya modeller, utan om att finslipa de befintliga. En förhoppning är att på sikt kommer pedagogiskt meriterade lärare att befolka ledande och strategiska positioner i akademin och vara drivande i den pedagogiska utvecklingen. |
| Databáze: |
OpenAIRE |
| Externí odkaz: |
|
