| Popis: |
Syftet med föreliggande studie är att beskriva en kommuns arbete med att upptäcka och bedriva undervisning för elever med särskild begåvning i matematik samt hur detta arbete stöds. Metoden som användes för studien var semistrukturerade intervjuer med fem olika skolaktörer (matematikutvecklare, specialpedagoger och lärare). Den insamlade datan analyserades med hjälp av Cobb och Jacksons (2012) teoretiska ramverk för hur matematikundervisning kan förbättras och utvecklas i större skala. Resultaten visar att kommunen, enligt deltagande skolaktörer, inte arbetar aktivt med att upptäcka särskilt begåvade elever i matematik, men de elever som utmärker sig utreds. Vidare visar resultaten att kommunen, enligt skolaktörerna, bedriver matematikundervisning för dessa elever på olika sätt beroende på elevernas individuella behov och skolans resurser. Resultaten visar även på att skolaktörerna upplever stöd i arbetet med särskilt begåvade elever i matematik genom det kollegiala samarbetet på olika organisatoriska nivåer i kommunen. Skolaktörerna finner även stöd i utredningar och kartläggningar i arbetet kring särskilt begåvade elever i matematik samt anpassat material och fortbildningar kring dessa elever. Från resultatet kan tre slutsatser dras. Den första slutsatsen är att kommunen inte arbetar systematiskt med att identifiera särskilt begåvade elever i matematik. Den andra slutsatsen är att matematikundervisningen för dessa elever bedrivs på olika sätt på den enskilda skolan. Den tredje slutsatsen är att skolaktörerna upplever att de har flera typer av stöd för att arbeta med att upptäcka och undervisa särskilt begåvade elever i matematik. The purpose of this study is to describe the effort to identify and conduct teaching for gifted pupils in mathematics and how this work is supported in a larger Swedish municipality. The method used for the study was semistructured interviews with five school actors (mathematics developer, special educators and teachers). The collected data was analysed by the means of Cobb and Jackson’s (2012) theoretical framework for how mathematics instruction can be improved and developed on a larger scale. The results show that the municipality, according to participating school actors, does not work systematically to identify gifted pupils in mathematics, only the pupils who clearly distinguish themselves are identified. Further on the results show that the municipality, according to the school actors, conducts teaching in mathematics for these pupils in different ways depending on the needs of the individual pupil and available resources at the respective schools. The results also show that the school actors feel supported in their work with gifted pupils in mathematics through collegial cooperation on different organizational levels. The school actors also find support in the mappings of gifted pupils in mathematics, as well as custom made materials and professional development around these pupils. Three conclusions are drawn from the results. The first conclusion is that the municipality does not systematically work to identify gifted pupils in mathematics. The second conclusion is that mathematics instruction is conducted in different ways at the individual school. The third conclusion is that the school actors experience several different kinds of supports in distinguishing and conducting instruction for gifted pupils in mathematics. |
