| Popis: |
Syftet med denna uppsats var att, utifrån yrkesverksammas perspektiv, undersöka socialtjänstens arbete med mödrar med intellektuell funktionsnedsättning i ett nyblivet föräldraskap, samt hur de yrkesverksamma uppfattar detta arbete. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Fem enskilda intervjuer har genomförts med yrkesverksamma inom socialtjänsten i tre olika kommuner i Mellansverige. Resultatet ifrån intervjuerna tolkades och analyserades med hjälp av de två teoretiska perspektiven normalitetsdiskursen och den goda viljans diskurs. Uppsatsens teoretiska ansats kan beskrivas som socialkonstruktionism. Det framkom två övergripande former för socialtjänstens stöd till mödrar med intellektuell funktionsnedsättning: stöd i hemmet och stöd utanför hemmet. Stödet som erbjöds mödrarna skiljde sig inte från det stöd som fanns att tillgå för alla föräldrar som behövde stöd i ett föräldraskap. De yrkesverksamma upplevde att mödrarnas brist på insikt och deras rädsla för socialtjänsten medförde svårigheter i arbetet. Arbetet upplevdes även svårt utifrån en brist på kunskap och adekvata metoder för arbetet med mödrar med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visade att de yrkesverksamma uppfattade mödrar med intellektuell funktionsnedsättning som avvikande från ett normalt föräldraskap. Det framkom skilda uppfattningar om mödrarnas kapacitet att utveckla ett tillräckligt bra föräldraskap. Stödet som erbjöds mödrarna präglades mer eller mindre av ett kontrollerande syfte. The purpose of this study was to, based on the social workers perspective, examine social services’ work with mothers with intellectual disability in an early parenthood, and how the social workers perceive this work. To achieve the purpose of this study, we used a qualitative method. We performed individual interviews with five social workers who worked in social service in three different municipalities. The results from the interviews were analyzed by means of the two theoretical perspectives the discourse of normality and the discourse of the good will. The theoretical approach of this study can be described as social constructionism. It appeared two general forms of social services’ support to mothers with intellectual disability: support at home and support outside the home. The support offered to the mothers did not differ from the support that was available to all parents who needed support for parenthood. The social workers felt that the mothers' lack of understanding and their fear of social services caused difficulties at work. The work also experienced difficult from a lack of knowledge and adequate methods for working with mothers with intellectual disability. The results showed that the social workers perceived mothers with intellectual disability as deviant from normal parenting. Differences emerged on the mothers' capacity to develop a good enough parenting. The support offered to mothers was characterized more or less of a controlling purpose. |
