| Popis: |
Hållbar utveckling är en vision. För en kommun innebär arbetet med hållbar utveckling en process utan ett definierat slutmål. Hållbar utveckling handlar mycket om att ändra arbetssätt och tankemönster och att tydligt integrera olika aspekter på den verksamhet man arbetar inom. Syftet med den här rapporten är att analysera hur kommunerna hanterar snö och konsekvenserna av dessa val. Hur snöhanteringen är organiserad, vilka institutionella faktorer som påverkar och vilka effekter snöhanteringen har på allmänhetens vardagsliv är frågeställningar som varit centrala. Kommunerna är ansvariga för snöhantering i Sverige. I deras beslutsunderlag ingår både uppgifter som går att relatera till givna förutsättningar och effekter av olika alternativ. Vi har uppmärksammat de institutionella förhållanden och allmänhetens vardag, vilka bör ingå i planering av uthållig snöhantering. De typer av förutsättningar som kommunerna pekat ut som betydelsefulla för hur snön hanteras är ekonomi, lokala institutionella förhållanden, geografiska förhållanden och den byggda miljön. De två sistnämnda påverkar i första hand val av deponiplats. Effekter som hanteringen ger upphov till och som påverkar verksamheten var framförallt naturmiljörelaterade, säkerhetsfrågor (halka och trafiksäkerhet) och allmänna opinionen. Frågan om lokala eller centrala snödeponier i en framtida snöhanteringsstrategi är central för projektet inom vilket rapporten gjorts. Den svaga länken för lokala snödeponier är huruvida det finns en värdegemenskap mellan nyckelaktörer inom kommunen, om man delar gemensamma mål och problembild. Lokala institutionella förhållanden lyftes fram som en betydelsefull förklaring till varför man gör som man gör idag. Dessa kan därför utgöra både hinder och möjlighet, beroende på lokal karaktär. Lokala snödeponier innebär också att ansvarsfördelningen kan förändras då till exempel fastighetsägare kan få utökat ansvar, eller parkavdelningen större roll. Det sistnämnda kan innebära att planeringsprocessen för snöhantering behöver förändras och möjliggöra större deltagande från intressenter tidigt i processen. Man skall dock ha klart för sig vilket syfte deltagandet har så att man inte går i fällan att generellt ropa på ökat deltagande, som ofta görs i den politiska retoriken kring uthållig utveckling. Kunskap om allmänhetens vardag måste dock inte enbart ske genom direkt deltagande, utan kan även kommuniceras i planeringsprocessen genom de tidsdagböcker som exemplifierats i rapporten. Det framgår således klart att snön främst ses som en resurs i de studerade personernas vardagsliv. Det är egentligen inte snön som på något sätt begränsar dem, utan möjligtvis kylan som är förknippade med snön. Den kommunala och bostadsbolagens organisering av snön ses ofta av hushållen som en sammanbunden enhet. Det är i alla fall någon annan som hanterar snön och det innebär inget eget ansvar om man väljer att bo i områden med gemensam snöhantering. Däremot de hushåll som själva sköter större eller mindre delar av snöhanteringen, visar att de kan tolka snöhanteringen till en positiv fysisk aktivitet. Godkänd; 2004; 20070206 (marman) |
