| Popis: |
Den 1 juli 2013 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslut i ett mål gällande kvittningsrätten för kapitalvinster och kapitalförluster på delägarrätter. Frågan som be-handlades i målet var om aktiebolaget hade rätt att kvitta sina kapitalförluster mot kapital-vinsterna som uppkommit i den utländska delägarbeskattade juridiska personen. HFD beslutade att neka aktiebolaget möjligheten till kvittning på grund av att lagstöd saknades. Denna bedömning väcker frågor, då aktiebolag som väljer att placera delägarrätter i del-ägarbeskattade juridiska personer får en mindre utsträckt kvittningsrätt vid jämförelse om delägarrätterna hade placerats direkt i aktiebolaget. Vid närmare granskning av kvittnings-möjligheterna kan det konstateras att även kvittningsrätten för kapitalförluster (inte bara kapitalvinster) på delägarrätter i delägarbeskattade juridiska personer är begränsade, vid jämförelse om motsvarande kapitalförluster hade uppkommit direkt i aktiebolaget. Be-gränsningarna för kapitalförlusterna på delägarrätter i delägarbeskattade juridiska perso-ner innebär att kapitalförlusten ska kvoteras till 70 % innan kvittning kan ske, vilket inte är ett krav om kapitalförlusten hade uppkommit direkt i aktiebolaget. Vidare finns varken en sparanderegel eller en koncernkvittningsregel att tillgå i 48 kap. 27 § IL, vilket finns om kapitalförlusten hade uppkommit direkt i aktiebolaget enligt 48 kap. 26 § IL. Frågan som uppkommer är hur dessa begränsningar står i förhållande till den skatterätts-liga neutralitetsprincipen, där den skattskyldiges val ska styras i minsta möjliga utsträck-ning av skattesystemet. Avsteg från denna princip kan göras i syfte att motverka oönskad skatteplanering. Av en samlad bedömning anser skribenterna att samtliga begränsningar av kvittningsrätten för delägarrätter ägda via delägarbeskattade juridiska personer är oför-enliga med neutralitetsprincipen. Detta grundar skribenterna på att aktiebolag som väljer att placera delägarrätter via delägarbeskattade juridiska personer missgynnas ur ett skatte-mässigt perspektiv, vid jämförelse om delägarrätterna hade placerats direkt i aktiebolaget. iii En av de motiveringar som har anförts av lagstiftaren har varit att motverka oönskad skatteplanering. Denna motivering anser skribenterna inte vara hållbar för att rättfärdiga dessa begränsningar. Reglerna borde därmed ändras så att kvittningsmöjligheten på delä-garrätter ägda via delägarbeskattade juridiska personer blir lika omfattande som om delä-garrätterna hade ägts direkt av aktiebolaget. Den framtida existensen av kvittningsrätten på delägarrätter har diskuterats av lagstiftaren och det återstår att se ifall den kommer att avskaffas eller inte. July 1, 2013, the Supreme Administrative Court (SAC) announced a decision in a case concerning the right to set off of capital gains and losses on securities. The question that was raised in the case was whether the Swedish company had the right to set off their capital losses against capital gains arisen in the foreign part-owner taxable legal person. SAC decided to deny the company the right to set off due to lack of legal support. This decision raises questions, because companies that chooses to place securities in part-owner taxable legal persons gets less extended rights to set off, in comparison to if the securities had been placed directly in the Swedish company. By a closer examination of the possibilities to set off, it can be concluded that the right to set off of capital losses (not just capital gains) on securities in part-owner taxable legal persons are limited, in comparison to if the corresponding capital losses incurred directly in the Swedish com-pany. The limitations of capital losses on securities in part-owner taxable legal persons means that the capital losses should be subject to a quota of 70 % before set off can occur, which is not a requirement when capital losses incurred directly in the Swedish company. Furthermore, there is neither a carry forward rule nor an intra-group set off rule in Chap-ter 48. 27 § Swedish Income Tax Act (SITA), which exists if the capital losses incurred directly in the company according to Chapter 48. 26 § SITA. The question that arises is how these limitations stand in relation to the principle of neutrality where the taxpayer's choices should be controlled as little as possible by the legal tax system. Derogations from this principle can be made in order to coun-teract undesirable tax planning. By an overall assessment the writers consider that all limitations to set off of secu-rities owned via part-owner taxable legal persons are incompatible with the principle v of neutrality. The reason for this opinion is that a company who chooses to place securities via part-owner taxable legal persons is affected adversely from a tax per-spective in comparison to if the securities were owned directly by the Swedish com-pany itself. According to the writers, there is no sustainable justification for these limitations. The rules should therefore be amended so that the set off possibilities on securities owned via part-owner taxable legal persons should be as extensive as if the securities were owned directly by the Swedish company. The future existence of the set-off right on securities has been discussed by the legislature and the future will tell if it will be abolished or not. |
