Popis: |
The application of intensive farming and cultivation practices, resulting in large-scale modification of the hydrology of streams and rivers and of the natural vegetation, has increased the need to find ways to mitigate the negative impact of this habitat degradation. Suitable design and creation of riparian buffer zones in agriculture areas, is by many considered the best remedial measure. Riparian buffer zones (RBZ) are protecting waterways from degradation as they can improve and maintain water quality by filtering sediment, nutrients, organic matter, and pesticides. At the same time RBZ constitute habitat for many animals and plants and their existence increases ecological connectivity, reduces erosion and creates recreational areas. The aim of the study was to investigate how agricultural companies in the Örebro County relate to riparian buffer zones along small streams and examine the actual status of riparian buffer zones, to see if they are designed by taking site characteristics into consideration. Furthermore, the aim was to check how consistent the approach of the agricultural companies is with the actual status of the riparian buffer zones as well as with the recommendations of the Swedish Board of Agriculture. In addition, the study aims to make conclusions if riparian buffer zones can be both an economical and an ecological tool in agricultural landscapes. The data collection consisted of two different parts. First, a quantitative survey including 20 agricultural companies was done to investigate how different agricultural companies relate to riparian buffer zones in connection with smaller streams. Second, a field study was carried out to examine the riparian buffer design along small streams in14 agricultural sites, where the stream width, the buffer width, the slope of the riparian zone, the soil texture and the vegetation were measured. The study results from both the questionnaire and the field study suggest that a riparian buffer zone of 3-10 m without overstory vegetation is preferred. These findings follow the Swedish Board of Agriculture recommendations regarding buffer width and overstory vegetation. Because of the small number of sites investigated and the small variation of the variables, no significant correlation was found between site characteristics and buffer zone widths. A larger project that will include more sites all over Sweden could test if the existing riparian zones are designed efficiently. However, an important finding of this study was that the farmers consider RBZ as an important ecological tool for maintaining water quality and for minimizing soil erosion and the use of fertilizers and pesticides. In addition, most of the agricultural companies would consider wider buffer zones and overstory vegetation if they would be compensated with government funding. RBZ can be an economic and ecological tool in agricultural landscapes in the future, if correct guidance to design and manage RBZ according to the site characteristics will be provided to the farmers. Intensiva jordbruks- och odlingsmetoder som resulterar i storskalig modifiering av hydrologi och den naturliga vegetationen i vattendrag har skapat ett behov av att hitta sätt att mildra de negativa effekterna. En lämplig design och skapande av kantzoner i jordbruksområden anses av många vara den bästa åtgärden för att begränsa den negativa påverkan. Kantzoner längs vattendrag skyddar dem från degradering eftersom de kan förbättra och bibehålla vattenkvalitén genom att filtrera bort sediment, näringsämnen och bekämpningsmedel. Samtidigt utgör kantzoner livsmiljöer för många djur och växter och bidrar till ökad ekologisk konnektivitet, minskar erosion och skapar rekreationsområden. Syftet med studien var att undersöka hur jordbrukare i Örebro län förhåller sig till kantzoner längs mindre vattendrag och undersöka den aktuella statusen för kantzoner för att se om de är lämpligt utformade för att ta hänsyn till lokala förhållanden. Målet var dessutom att kontrollera om jordbrukarnas strategi är förenlig med den reella statusen för kantzoner och med Jordbruksverkets rekommendationer. Dessutom undersöks om det går att dra slutsatser om kantzoner längs mindre vattendrag kan vara både ett ekonomiskt och ett ekologiskt verktyg i jordbrukslandskapet. Datainsamlingen bestod av två olika delar. Först gjordes en kvantitativundersökning som omfattade 20 jordbrukare för att undersöka hur olika jordbrukare relaterar till kantzoner längs mindre vattendrag. För det andra, genomfördes en fältstudie för att undersöka kantzoners design längs mindre vattendrag i 14 jordbrukområden, där vattendragets bredd, buffertbredden, lutningen av kantzonen, markstrukturen och typ av vegetation mättes. Studieresultaten från både frågeformuläret och fältstudien indikerar att en buffertzon på 3–10 m utan träd- och buskvegetation föredras. Dessa resultat följer Jordbruksverkets rekommendationer angående buffertbredden och typ av vegetation. På grund av det låga antalet undersökta lokaler och den låga variationen i variablernas värden hittades ingen signifikant korrelation mellan de andra egenskaperna och buffertzonsbredden. Ett större projekt som skulle omfatta fler lokaler över Sverige skulle kunna testa om de befintliga kantzoner utformas effektivt. Ett viktigt resultat i denna studie var dock att jordbrukarna betraktade kantzoner som ett viktigt ekologiskt verktyg för att upprätthålla vattenkvaliteten och minimera markerosion, samt användningen av gödsel och bekämpningsmedel. Dessutom skulle de flesta av jordbrukare överväga bredare buffertzoner och busk- och trädvegetation om de skulle kompenseras med statlig finansiering. Kantzoner kan vara ett ekonomiskt och ekologiskt verktyg i jordbrukslandskapet i framtiden, om korrekt vägledning för att utforma och hantera kantzoner enligt lokala förhållanden tilldelas jordbrukarna. |