| Popis: |
Denna studie syftar till att beskriva och analysera deliberativa demokratiska processer och dess utfall. Detta gör jag genom att studera samrådsredogörelser utifrån tre forskningsfrågor som lyder som följer: Hur struktureras och utformas bemötandet av medborgares yttranden i samrådsredogörelser? I vilken utsträckning tillgodoses synpunkter från medborgare i planförslagen? Hur motiveras och förklaras ställningstagandet i bemötandet? Forskningsstudien bygger huvudsakligen på kvalitativ innehållsanalys av samrådsredogörelser från tre svenska kommuner i en och samma region. För att analysera hur bemötandet av medborgares yttranden struktureras och utformas, och för att analysera i vilken utsträckning synpunkter från medborgare tillgodoses i planförslagen, tar studien utgångspunkt i den politisk-filosofiska debatten kring deliberation som demokratiskt ideal. För att analysera hur ställningstagandet i bemötandet motiveras och förklaras har det empiriska materialet analyserats med utgångspunkt i en modell för överväganden inom sorteringsprocesser. Mer specifikt har studien utgått från tre kategorier förselektiv sortering som handlar om huruvida en viss synpunkt är möjlig, laglig och/eller lämplig att implementera. I presentationen av studiens resultat lyfter jag bland annat fram att bemötandets utformning påverkas i förhållande tillyttrandets utformning. Jag visar vidare att närmare hälften av alla inkomna synpunkter från medborgare får avslag, och att en övervägande majoritet av de få bifall som görs, är svaga. Oavsett om samtliga samrådsredogörelser innehåller motiveringar utifrån vad som är möjligt, lagligt och lämpligt – samt tenderar att överlappa varandra – går det att urskilja övergripande mönster i hur kommunerna motiverar och förklarar sina ställningstaganden. Totalt sättmotiveras närmare hälften av alla ställningstaganden utifrån överväganden om vad som är lämpligt, medan knappt en femtedel motiveras utifrån vad som är lagligt. Vid närmare analys har jag uppmärksammat ytterligare två, mer specifika sätt som kommunerna motiverar och förklarar sinaställningstaganden utifrån. I den här studien definieras dessa sätt utifrån tvåkategorier som jag har valt att kalla estetik och extern expertis. Arbetet som presenteras i den här rapporten har sin bakgrund från det Interreg-finansierade projektet Coast4Us (2018 – 2020) som bland annat syftat till att utveckla metoder som kan förbättra planeringsprocessen. Detta finansieras inom EU:s Central Baltic Program samt av Havs- och vattenmyndigheten. Projektpartnerskapet består av 16 organisationer från Sverige, Estland, Lettland och Åland. Länsstyrelsen Östergötland är projektledare. |
