| Popis: |
The study is based on a new approach on how Swedish healthcare is supposed to be controlled and organized. There is a renowned administration problem within Swedish healthcare, which seems to be an obstacle to exploit the resources to the fullest. The latest venture within the healthcare system is patient involvement, where the patients become co-producers of their own care, which aims to both improve and make healthcare more efficient. A few wards in Sweden have implemented this new approach whereupon the study intends to discuss the effectiveness and efficiency in some of these. The study is restricted to three wards, whereof two of these are inpatient wards and the other one is an outpatient ward, within the medical clinic in Jönköping County Council, which has implemented the patient involvement approach in their daily work. The methodology for this study is qualitative in its nature where a time study of personnel time allocation and supplementary interviews with managing nurses on the wards have been conducted. A thematic analysis was then conducted to analyse the generated data, which is connected and supported by the theoretical framework. The theoretical framework consists of theories regarding opportunities and assessing effectiveness and theories on what creates the quality and value of service organizations to assess the efficiency. The results show that all the investigated departments have a relatively high efficiency potential and the utilization of the resources of the department is acceptable. It is found that some efficiency is possible from both an inner and outer effectiveness perspective. The physicians were found to spend least time with patients, while nurses and assistant nurses spend more time with patients, who are linked with their potential for knowledge of what is perceived value for the patient. All wards are working with patient involvement in a way that seeks to increase patient knowledge about their own care, and the personnel’s knowledge of the patient's requests, which contributes to an external efficiency. It is finally found that the patient involvement approach does not directly lead to a high external efficiency. Much of the patient involvement that takes place has the goal of creating value for the patient, which it can do. Though, researchers argue that it is rather the interaction with the patient that provides knowledge of what exactly creates value, suggesting that the time spent with the patient is important. Studien grundar sig i en förändrad syn på hur sjukvården i Sverige ska styras och organiseras. Det finns en omtalad administrationsproblematik inom svensk hälso- och sjukvård vilket tycks vara ett hinder för att kunna utnyttja resurserna till fullo. Den senaste satsningen inom hälso- och sjukvård är patientinvolvering, där patienterna blir samproducenter av sin egen vård, vilken syftar både förbättra och effektivisera sjukvården. Ett fåtal vårdavdelningar i Sverige har implementerat detta nya arbetssätt varpå studien ämnar diskutera hur effektiviteten ser ut på några av dessa Studien är avgränsad till tre vårdavdelningar, varav två slutenvårdsavdelningar och en öppenvårdsavdelning, inom medicinkliniken i Jönköpings Läns Landsting, vilka implementerat arbetssättet med patientinvolvering i deras dagliga arbete. Metoden för studien är av kvalitativ karaktär där både en tidsstudie över personalens arbetstidfördelning genomförts samt kompletterande intervjuer med ansvariga sjuksköterskor på vårdavdelningarna. En tematisk analys genomfördes sedan för att analysera genererade data vilket kopplas och hämtar stöd från den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen består av teorier gällande möjligheter till och bedömning av effektivitet samt teorier om vad som skapar kvalitet och värde inom tjänsteorganisationer för att kunna bedöma den yttre effektiviteten. Resultatet visar att samtliga undersökta avdelningar har en relativt hög effektivitetspotential och att utnyttjandet av resurserna på avdelningarna är godtagbart. Det konstateras att viss effektivisering är möjlig både utifrån ett inre- och yttre effektivitetsperspektiv. Läkarna visar sig spendera minst tid med patienterna medan sjuksköterskor och undersköterskor spenderar mer tid med patienterna vilket kopplas samman med deras möjligheter till kunskap om vad som upplevs vara värde för patienten. Samtliga avdelningar arbetar med patientinvolvering på ett sätt som syftar ökar patientens kunskap om sin egen vård, samt personalens kunskap om patientens önskemål, vilket bidrar till en yttre effektivitet. Till sist konstateras att patientinvolvering som arbetssätt inte direkt leder till en hög yttre effektivitet. Mycket av den patientinvolvering som sker har målet att skapa värde för patienten, vilket det kan göra. Forskarna menar dock att det snarare är interaktionen med patienten som ger kunskap om vad som skapar värde, vilket tyder på att tiden som spenderas med patienten är viktig. |
