| Popis: |
Transpersoner är en grupp som i forskning observerats löpa särskild risk för social utsatthet. Transpersoners levnadsvillkor i relation till den egna könsidentiteten i fråga om sådant som juridisk könstillhörighet och könskorrigerande är något som regleras i lag. Denna uppsats syftar till att undersöka hur transpersoners attribut och den statliga regleringen av transpersoners kroppar och könsidentitet framställs i statens offentliga utredningar under 1960- och 2010-talet. En tematisk analys av en utredning från respektive tidpunkt har genomförts, och materialet har analyserats med utgångspunkt i Judith Butlers teorier om den heterosexuella matrisen och gender performance theory samt Natacha Kennedys framställning av begreppet cisgenderism. Vi fann att framställningen av transpersoners attribut såväl som regleringen av transpersoners könsidentitet i lag till vissa delar skiljer sig mellan utredningarna, men att vissa aspekter kvarstår. Framställningen av transpersoners psykiska varande har förändrats från en psykiskt sjuk avvikare som behöver diagnostiseras som sådan och behöver anpassas såväl beteendemässigt som fysiskt till rådande könsnormer, till en delvis mer tillåtande syn på transpersoners könsidentitet där den juridiska könstillhörigheten menas kunna tillåtas vara upp till transpersonen själv att besluta om. Dock kvarstår diagnosförfarandet även under 2010-talet i fråga om könsdysforidiagnosen som villkorar transpersoners rätt till könskorrigerande vård av kroppen, något som visar på att aspekten av medikalisering av transpersoners varande såväl som den statliga kontrollen över könsidentiteten har kvarstått över tid. Med utgångspunkt i våra valda teorier har vi även noterat att beskrivningen av könsnormernas samhälleliga roll har förändrats över tid från något samhällsavgörande till något som till viss del betraktas som föränderligt, och att förändringen i framställningen av dessa normers innebörd även tycks inverka på hur transpersoner framställs. |
