| Popis: |
En sammanfattning av rapporten finns på svenska, nord- och lulesamiska. En sydsamisk översättning utgår på grund av återbud med kort varsel där ingen ersättare kunnat hittas inom tidsfristen. Syfte: Fokusgruppstudiens syfte var att möjliggöra för samer att delta i öppna samtal om hälsotillstånd och hur levnadsvillkor och livsstil kan påverka hälsan och att låta denna kunskap berika utformningen av en enkät och en klinisk studie om hälsotillstånd som nästa steg av HALDI-studien. Metod: Elva fokusgrupper med samiska deltagare geografiskt fördelade från södra delarna till norra delarna av Sápmi genomfördes under hösten 2018-våren 2019. Deltagarnas ålder sträcker sig från 23-77 år, med en medelålder på 53 år. Två över-gripande frågeområden avhandlades vid fokusgruppdiskussionerna; samisk hälsa och hälsoforskning med fokus på samernas hälsa. Samtalen ljudinspelades och transkriberades till text. Texterna analyserades av tre oberoende forskare med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarna beskriver en holistisk syn på hälsa, det vill säga att allt hänger samman. De lägger stor vikt vid upplevelser/tillstånd av andlighet, vistelsei naturen, fysisk aktivitet och harmoni för att uppnå en god hälsa. Andligheten kopplas inte samman med religion utan förknippas starkt med naturen. Det framkom att en kulturell norm ”ieš birget” kan påverka benägenheten att söka vård. Denna norm innebär en strävan efter att klara sig själv, att vara stark, inte visa sig svag och att inte belasta andra med problem. I fokusgruppdiskussionerna framkom även att det både är svårt och ovanligt att öppet prata om psykisk ohälsa och missbruksproblematik. Detta kan på sikt påverka hälsan och benägenhet att söka vård negativt. Deltagarna har negativa erfarenheter av bristfällig kulturförståelse och okunskap om samiska livsvillkor i mötet med hälso- och sjukvården. Utsatthet i form av diskriminering, rasism och okunskap om samisk historia och samiska livsvillkor framkommer som vanligt förekommande och beskrevs vara en risk för ohälsa och ansågs ha en negativ inverkan på hälsotillståndet. Det uttrycktes skepsis och misstroende mot forskning generellt. Detta grundades på upplevelse av brist på delaktighet, bristfällig information och utebliven återkoppling av resultat men även på historiska erfarenheter kopplade till bland annat rasbiologi. Samtidigt påtalades att ökad kunskap avseende samernas hälsa behövs och därför ansåg deltagarna att det ändå var viktigt att delta i forskningsstudier. Vikten av att tydliggöra forskningens syfte och dess nytta betonades särskilt. Slutsatser: Fokusgruppstudien har gett värdefulla bidrag om viktiga forskningsområden och hur kommande hälsostudier som involverar samisk befolkning bör utformas och genomföras. Det går att konstatera att inom samisk hälsoforskning i Sverige finns många områden som går att förbättra och tydlig-göra exempelvis kring etik, information, återkoppling, datahantering och utformning av studier Haldi - hälsa och levnadsvillkor i Sápmi, Sverige |
