| Popis: |
De mångfacetterade krav som idag ställs på yrkesverksamma högskole- och civilingenjörer handlar inte enbart om rena ämnesmässiga kunskaper och förmågor, utan även om t.ex. erfarenhet och förmåga att delta i och leda projekt samt (kopplat till detta) kommunikativ skicklighet (såväl muntlig som skriftlig). En annan uppgift som yrkesverksamma ingenjörer måste kunna bemästra i sin profession är att (individuellt, eller som medlemmar i olika typer av styrgrupper) bedöma och utvärdera andras ingenjörsmässiga arbete, en oerhört central uppgift i ett projekt- och kvalitetssäkringsperspektiv. Det övergripande syftet med arbetet har varit att studera hur kamratbedömning kan implementeras i redan existerande kurser, för att på så sätt ge de studerande möjlighet att träna på att ge och ta emot kritisk bedömning, att förbättra de studerandes lärande via ett större aktivt engagemang under kursen samt att se om potential finns att effektivisera undervisningen m.a.p. lärarinsatsen, genom att lyfta över en del av enklare rutinkontroller till de studerande själva. Kamratbedömning har implementerats i två sinsemellan likartade kurser inom beräkningsmekanik vid högskole- resp. civilingenjörsprogrammen i Maskinteknik, LiTH (600 studenter ingick i studien). Mer specifikt har till två enklare inledande laborationsuppgifter inkluderats ett moment av kamratbedömning. Utvärderingen av det genomförda arbetet har skett via en kvalitativ studie, där de studerandes perspektiv/synpunkter inhämtats i samband med skriftlig redovisning av inlämningsuppgifter. Utöver detta har den kursansvarige gjort observationer av hur kamratutvärderingsarbetet fortskridit under laborationstid. Resultatet visar att de studerande har uppskattat granskningen av såväl det egna som kamraternas arbeten, och att de sett det som ett led i lärandeprocessen. Även professionsperspektivet har lyfts fram där de studerande betonar vikten av moment och uppgifter i utbildningen som har en direkt relevans i det kommande yrkeslivet. Den kursansvariges bedömning är vidare att andelen ”viktiga” och ”relevanta” frågor ökat, vilket ger indikationer på att kamratbedömning kan vara en såväl pedagogiskt som effektivitetsmässigt gynnsam metodik. De studerande har dock upplevt logistiken/administrationen kring kamratvärderingen som i vissa avseenden besvärlig. Sammanfattningsvis är det vår slutsats att kamratbedömning har en stor potential att berika utbildningar m.a.p. förmåga till kritisk granskning, djupinlärning och effektivisering, men att verksamheten inte bara skall implementeras kursvis (med risk för suboptimering och ineffektivitet), utan att den bör inlemmas i ett större perspektiv, med progression genom utbildningen som riktmärke. Kamratutvärdering i kurser med stort datorlaborativt inslag |
