| Popis: |
Ekonomiska föreningen Palogården vände sig under hösten 1998 till Centrum för utveckling och forskning inom samhällsvetenskap (CUFS) vid Luleå tekniska universitet med förfrågan om hjälp med att undersöka förutsättningarna för ett äldreboende i byn Vojakkala utanför Haparanda. Uppdraget gavs till avdelningen för informatik och systemvetenskap, kursen IEI 302 Kvalitativ metodik. Förfrågan har sin bakgrund i ett starkt engagemang inom den ekonomiska föreningen Palogården och hos enskilda bybor i Vojakkala för byns överlevnad och utveckling. Det övergripande syftet har varit att undersöka förutsättningarna för ett kooperativt äldreboende i Vojakkala. Mer specifikt har uppmärksamheten koncentrerats till att bl. a studera den närmare innebörden av den sociala ekonomins framväxt och villkor i Norrbotten, kartlägga förutsättningarna i Vojakkala i form av fysiska och övriga resurser samt undersöka behov, attityder och tankar vad gäller äldreboendet hos bybor i Vojakkala - äldre, anhöriga samt övriga. Den huvudsakliga datainsamlingen har genomförts under en tre dagar lång vistelse i Vojakkala eller som studiebesök i andra verksamheter i länet. En viktig metod har varit djupintervjuer, men också litteratur och observationer har använts. Resultatet av undersökningen visar att engagemanget för kooperativt äldreboende i Vojakkala inte är en isolerad företeelse. Sedan inträdet i EU har runt om i Sverige, oftast på landsbygden, olika projekt och försöksverksamheter startats i syfte att utveckla det lokala samhället, skapa arbetstillfällen, bromsa utflyttning och nedläggningar och trygga människors omsorg och liv. De olika verksamheterna bedrivs ofta i kooperativ form. Social ekonomi har kommit att bli det sammanfattande begreppet i denna utveckling. Kärnan i den sociala ekonomin kan sägas vara att i nya organisationsformer söka leverera livskvalité till brukarna. Kunskapen om begreppets reella innebörd bland myndigheter och organisationer i Sverige är rent generellt dålig. Inte heller kan den svenska lagstiftningen i alla stycken sägas vara anpassad till den sociala ekonomins villkor. I Norrbotten har ett antal olika projekt igångsatts och ett ökat intresse kan märkas från såväl byautvecklingsgrupper som politiker och myndigheter. Dagens socialtjänstlag sätter inga hinder i vägen när det gäller möjligheten att starta ett kooperativt äldreboende. Riksdagen har fastställt nationella mål för äldrepolitiken där de äldre skall leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Erfarenheter från andra projekt visar att en bred förankring är mycket viktig när det gäller att starta projekt inom den sociala ekonomin. Ett positivt politiskt stöd, tillsammans med en stark lokal förankring bland de direkt berörda, ger goda förutsättningar för framgång. Haparanda kommuns befolkningsprognos visar att behovet av äldreomsorg kommer att öka betydande de närmaste 10 åren och man är införstådd med att antalet platser måste öka. Kommunen har ambitionen att låta de äldre och anhöriga ha inflytande över omsorgen och är villig att undersöka alternativa driftformer. Vojakkala har eldsjälar som är beredda att driva ett äldrekooperativ på Palogården. Byn har lokaler för ändamålet. Lokalerna är omgivna av en vacker natur vid Torneälven. Det finns möjligheter för dagverksamhet såsom slöjd, odling i växthus, promenader och vedhämtning. Merparten av de äldre vill kunna bo kvar i Vojakkala och är positiva till ett äldreboende i byn. Planerna får också ett starkt stöd från anhöriga och övriga bybor. Steget för de äldre att flytta blir lättare om ett äldreboende kan ordnas i Vojakkala än om man tvingas till tätorten Haparanda. Ett äldreboende kan även leda till en positiv utveckling för byn i form av ökad sysselsättning och tillväxt. Livskvalitet är ett genomgående tema när de äldre själva, deras anhöriga och övriga bybor beskriver vad som är viktigast för dem. För många betyder det att få känna sig värdefull, bl. a genom att hjälpa till med dagliga sysslor. Livskvalitet förknippas också med att kunna bo där man känner sig trygg, där man har nära till sina nära och kära och nära till skön natur i omgivningar man är bekant med. Det finns en oro för att kraven på de anhöriga att hjälpa till med kooperativet kan vara ett för tungt ansvar att bära. De ekonomiska förutsättningarna liksom frågan om hur bemanning ska ske är andra frågor som närmare måste undersökas. Den samlade bedömningen ur de olika delstudierna är att det finns goda förutsättningar att driva ett äldrekooperativ i Vojakkala. Viktigt för fortsättningen är dels att planerna utvecklas vidare till att även omfatta ekonomi, organisation och drift samt att arbetet förankras. Det stöd som tanken har hos många i byn måste kontinuerligt erövras för de olika faserna i utvecklingen. De demokratiska former och det engagemang som finns i byn utgör en positiv kraft att bygga vidare på. Författaren verksam vid Institutet ungdom och framtid. Uppdragsgivare: Socialdepartementets äldreprojekt Godkänd; 1999; 20080304 (ysko) |
