| Popis: |
Under de senaste åren har några av den moderna fackföreningsrörelsens viktigaste förutsättningar blivit föremål för politisk förhandling och statliga interventioner. Till följd av detta har meningsskiljaktigheter inom den svenska fackföreningsrörelsen framträtt. Denna studie undersöker om skiljelinjerna har ideologiska dimensioner.Fackförbunden Unionen, Kommunal och Byggnads utgör uppsatsens studieobjekt. Empirin är texter från fackförbundens hemsidor och den analysmetod som används är kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverket utgörs av ett kritiskt perspektiv där makt är centralt för förståelsen av ideologi. Syftet är att undersöka i vilken grad och på vilket sätt förbundens kommunikation karaktäriseras av individualism alternativt kolletkivism, samt att beskriva förbundens uppfattningar om den egna positionen i relation till andra aktörer, eftersom sådana uppfattningar ses som centrala för konstruktionen av den fackliga ideologin.Studien visar att förbunden identifierar olika möjligheter och begränsningar för den fackliga verksamheten och att graden av individualism/kollektivism varierar mellan dem. Resultatet pekar på att Unionen har den mest individualistiska ideologin, medan Byggnads har den mest kollektivistiska. Kommunal intar en i sammanhanget mittenposition. |
