| Popis: |
Under perioden 2014 till 2016 kom ett antal kommuner runtom i Sverige att ta ett stort ansvar för mottagandet av nyanlända migranter. Med mottagandet av nyanlända kom graden av mångfald, det vill säga blandningen i befolkningen utifrån födelseland, att öka i kommuner med ett stort mottagande. Tidigare forskning har pekat på att det finns ett negativt samband mellan graden av mångfald i lokalsamhället och graden av tillit till andra i lokalsamhället. Kunskapen om hur förändringar i kommunernas befolkning påverkar graden av lokalsamhälletillit är relativt begränsad. Syftet med denna undersökning var därför att undersöka om det finns något samband mellan kommuners mottagande av nyanlända och dess invånares lokalsamhälletillit. Studiens tre frågeställningar var: Har antalet mottagna nyanlända i kommunerna påverkat lokalsamhälletilliten på kommunnivå? Har kommunfaktorer – som graden av ekonomisk ojämlikhet och graden av homogenitet i kommunbefolkningen innan mottagandet av nyanlända – någon betydelse för lokalsamhälletilliten hos invånarna år 2017? Vilken betydelse har kontakter mellan grupper för sambandet mellan mottagande av nyanlända och lokalsamhälletillit? Resultaten från studien visar att tilliten till andra i lokalsamhället på kommunnivå hos majoritetsbefolkningen samvarierade med ökningen av mottagandet av nyanlända. I de kommuner som haft en större ökning av andelen nyanlända är lokalsamhälletilliten något lägre. Detta är i linje med den forskning som pekat på att lokalsamhälletilliten är lägre hos samtliga grupper om området präglas av mångfald. Storleken på sambandet mellan ökningen av mottagande av nyanlända och förändringen i lokalsamhälletillit är relativt modest. Sambandet är dock inte liktydigt med ett orsakssamband mellan mottagandet i kommunerna och förändringar av lokalsamhälletillit. Det går inte att helt utesluta att kommuner med särskilda egenskaper tog emot fler nyanlända och att dessa egenskaper också inverkade pålokalsamhälletilliten. Vidare visar resultaten att graden av ekonomisk ojämlikhet i kommunen hade en inverkan på vilken betydelse mottagandet av nyanlända hade för lokalsamhälletilliten hos kommuninvånarna år 2017. En tänkt individ som bodde i en kommun med en relativt sett högre grad av inkomstojämlikhet, och med ett mer omfattande mottagande av nyanlända, skulle ha en lägre nivå av lokalsamhälletillit än motsvarande individ som bodde i en kommun präglad av större ekonomisk jämlikhet. Det största mottagandet av nyanlända, i förhållande till folkmängd, skedde i mindre kommuner som i genomsnitt hade en relativt jämlik inkomstfördelning och detta kan ha haft betydelse för att förändringarna på kommunnivå av lokalsamhälletillit var relativt sett begränsade. Huruvida kommunens befolkning var mer eller mindre homogen (utifrån födelseland) innan mottagandet hade också betydelse. För en tänkt individ som bodde i en kommun med en relativt sett högre grad av homogenitet år 2009, och med ett mer omfattande mottagande av nyanlända, skulle denna individ ha en lägre nivå av lokalsamhälletillit än motsvarande individ som bodde i en kommun som hade en mer heterogen befolkning år 2009. Antalet kommuner i denna studie är emellertid relativt begränsat och dessa resultat bygger delvis på extrapoleringar och behöver därför prövas i fler kontexter. Den allra största delen av variationen i lokalsamhälletillit förklaras emellertid av individfaktorer. En viktig individfaktor utifrån tidigare forskning är kontakter mellan grupper. Individer som uppgav att de aldrig hade kontakter med personer av annan bakgrund hade generellt sett lägre nivåer av lokalsamhälletillit. Skillnaderna i lokalsamhälletillit mellan de som aldrig hade några kontakter med personer med annan bakgrund, och de som hade kontakter, beräknades vara större ju fler nyanlända som tagits emot under perioden. Kontakter mellan grupper hade således störst betydelse för lokalsamhälletilliten hos invånare i kommuner som tagit emot många nyanlända. Den största gruppen svarande i undersökningen uppgav att de endast sporadiskt eller aldrig hade kontakter med personer med annan bakgrund i sitt bostadsområde. Resultaten visade även att det fanns en liten andel som uppfattade kontakter med personer med annan bakgrund än de själva på det hela taget som negativa, eller till och med mycket negativa. Mycket negativa uppfattningar om kontakter mellan grupper bidrog till lägre lokalsamhälletillit ju fler nyanlända som mottagits i kommunen. Sammantaget kan mottagandet av nyanlända ensamt endast förklara en mindre del av variationen i lokalsamhälletillit mellan kommuner och individer. Resultaten ger visst stöd åt att sambandet mellan mottagande av nyanlända och lokalsamhälletillit kan förstärkas eller försvagas av kommunfaktorer, som inkomstojämlikhet och tidigare mångfald i befolkningen, och av individfaktorer, som kontakter mellan grupper. |
