| Popis: |
Bakgrund: Den kommunala redovisningslagen ställer krav på att kommuner ska lämna upplysningar om väsentliga personalförhållanden i sina årsredovisningar. Lagen definierar dock inte vad som är väsentliga personalförhållanden. Istället är det upp till kommunerna att tolka och förhålla sig till kravet samt för sektorn som grupp att sätta praxis för vad som anses vara väsentliga personalförhållanden. Eftersom den kommunala sektorn är en personalintensiv bransch är personalen en av kommunens viktigaste resurser. Följaktligen medför personalintensiteten utmaningar kopplade till kompetensförsörjning samt personalfrågor, för att kunna möta dessa måste sektorn arbeta aktivt för att ses som en attraktiv arbetsgivare. Eftersom personalen är en viktig resurs för kommunerna är det inte konstigt att att lagen ställer krav på kommunerna att redovisa väsentliga personalförhållanden. Syfte: Studiens syfte är att förklara variationen i kommunernas årsredovisningar rörande upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Med variationen avses variationen i mängd av innehåll och omfattning av upplysningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och grundas på ett eklektiskt angreppssätt där teorierna positiv redovisningsteori samt institutionella teorin används som kompletterande teorier för att förklara studiens empiriska fenomen. En kvantitativ metod och tvärsnittsdesign har tillämpats då studiens syfte är att förklara ett fenomen vid en specifik tidpunkt. Studiens empiriska data utgörs av sekundärdata. Slutsats: De faktorer som påverkar kommunernas redovisning av väsentliga personalförhållanden är storlek, sjukfrånvaro, revisionsbyrå och samverkan. Slutsatser kan även dras att flera faktorer som testats i studien inte kan förklara variationen i kommunernas upplysningar om väsentliga personalförhållanden. Således finner studien endast svaga bevis för att kommunerna redovisar för att verka legitima eller för att undgå ytterligare regleringar. Inte heller press från intressenter, baserat på de valda faktorerna, visar sig ha någon betydande påverkan på kommunernas redovisningsval. Background: The Municipal Accounting Act stipulates that municipalities in Sweden must provide information on significant personnel conditions in their annual reports. However, the Act does not define what significant personnel conditions are. Instead, it is up to the municipalities to interpret and relate to the requirement and for the sector as a group to set practice for what is considered to be significant personnel conditions. As the municipal sector is a personnel-intensive industry, the staff is one of the municipality's most important resources. Consequently, the personnel intensity poses challenges related to the supply of skills and personnel issues, in order to be able to meet these, the sector must work actively to be seen as an attractive employer. Since the staff is an important resource, it is no wonder that the law requires the municipalities to report significant personnel conditions. Purpose: The purpose of the study is to explain the variation in the municipalities' annual reports concerning disclosures on significant personnel conditions. The variation refers to the variation in the amount of content and extent of information. Method: The study is based on a deductive approach and is founded on an eclectic approach where the theories, positive accounting theory as well as institutional theory, are used as complementary theories to explain the empirical phenomenon of the study. A quantitative method and a cross-sectional design has been applied since the aim of the study is to explain a phenomenon at a specific time. The empirical data consists of archival data. Conclusion: The factors that affect the municipalities reporting of significant personnel conditions are size, absence due to sickness, auditing firm and collaboration. Conclusions can also be drawn that several factors tested in the study cannot explain the variation in the municipalities information on significant personnel conditions. Thus, the study finds only weak evidence that the municipalities report to appear legitimate or to avoid further regulations. No pressure from stakeholders, based on the chosen factors, also proves to have any significant impact on the municipalities' accounting choices. |
