Autor: |
Achté, Kalle, Tamminen, Tapani |
Zdroj: |
Nordic Journal of Psychiatry; 1982, Vol. 36 Issue: 2-3 p121-124, 4p |
Abstrakt: |
Inom etiken behandlas mäniskan som en helhet. Mäniskan är inte bara en biologisk varelse eller en maskin utan hela hennes personlighet måste beaktas. Olika känslor och ambivalens såsom kärlek och hat hör samman med mäniskolivet. På grund av dessa uppstår etiska problem. Därför måste man utöva nå-gon form av kontroll för att undvika missbruk. Läkarens etik utgör tillika ett mått på terapins kvali-tet.På Hippokrates tid fanns det bara et etisk regel för läkare på -ma sätt som för alla andra hantverkare nämligen att kunna utföra sitt eget arbete vartill hörde att man inte fick skada patienten. Denna regel gäller alltjämt (Blomqvist 1976).Ur psykoterapins synvinkel är det en central uppgift för läkaren att behärska sin egen arbetsteknik och sina vådmetoder. att lägga vikt vid den egna skolningen, och att utföra ett så fullödigt arbete som möjligt. Psykiatern måte alltid käa sin egen ställning och värsätta patientens synpunkter och inte rned våld genomdriva sina egna vårdmetoder (även om de vore riktiga).De medicinska fakulteterna och beslutsfattarna bär också ansvar för att undervisningen angående förhållandet mellan läkare och patient är för bristfallig fastän det hör till medicinens och Jäkaretikens viktigaste frågor. |
Databáze: |
Supplemental Index |
Externí odkaz: |
|