| Popis: |
Beslutsfattare fattar beslut som påverkar hela samhällen och alla dess invånare. Men hur upplevs beslutsfattandet emotionellt för dem? Vilken roll spelar förnuft och vilken roll spelar känslor i beslutsfattandet? Denna studie syftar till att undersöka detta. Inom studien har kvalitativa intervjuer gjorts med tretton ledare som har beslutsmandat inom sin tjänst. Studiens teoretiska ramverk består av Webers definition av rationalitet och byråkrati, samt Thoits definition av emotioner, Barbalets modell av olika typer av emotioner såsom handlingsinterna och handlingsexterna bakgrunds- samt förgrundsemotioner och Hochschilds teorier om emotionshantering. Med utgångspunkt i dessa förklarar studien två nya kategorier av att fatta beslut: individuella och kollegiala beslut, samt två kategorier av beslut baserat på vilket sätt det påverkar andra människor: personliga, som påverkar personers leverne, och opersonliga, som påverkar organisationer men inte människors möjlighet till försörjning. Studien finner att personliga beslut som dessutom fattas individuellt påverkar beslutsfattare emotionellt i högst utsträckning. De ledde till att beslutsfattarna upplevde handlingsinterna förgrundsemotioner som oro, skuld och frustration. Denna typ av beslut leder också till mycket emotionsreglering, ytagerande vid leverans av beslut till de som påverkas av dem, samt djupagerande som försvarsmekanism för att distansera sig till de känslor som upplevda tuffare beslut framkallar. Studien finner också att hänvisa till både ens eget men även andras förnuft vid beslutsfattande ofta används som en försvarsmekanism när individer fattar tuffa beslut. |
