| Popis: |
Gruvindustrin i Norrland har ökat markant de senaste åren tack vare den ökade efterfrågan på malm och mineraler. Sverige är ett viktigt gruvland och intresset för svenska mineraltillgångar har ökat markant de senaste åren. Sverige står för cirka 93 % av all export av malm och mineraler inom EU. Malm och mineraler uppfyller en väsentlig roll i den globala miljöomställningen. Detta har resulterat i att planerna på att öppna upp fler gruvor i Sverige har ökat de senaste åren. Att öppna upp fler gruvor i Norrland kan vara oerhört problematiskt då de tenderar att kollidera bland annat med den samiska kulturen och samernas rätt till att bedriva rennäring. Samerna har en lång historisk koppling till sina områden där de bland annat bedriver renskötsel. Trots att samerna betraktas som ett urfolk pågår en hel del exploateringar på samiska marker. Den aktuella forskningen har kunnat påvisa att det samiska folket påverkats negativt av exploateringar på samiska marker. Ett exempel på detta är gruvnäringen som växer i Sverige vilket innebär att samerna påverkas av gruvetableringar. Denna undersökning har som mål att ta reda på hur samernas kulturarv påverkas av den planerade gruvan i Gállok/Kallak. Den metod som används i denna undersökning är kvalitativ innehållsanalys. Materialet som analyseras består framför allt av nyhetsartiklar, sekundära intervjuer, översiktsplan för Jokkmokks kommun samt Sveriges mineralstrategi. Den empiriska evidensen i denna undersökning tyder på att det är två riksintressen som ställs mot varandra, rennäringen och gruvnäringen. Resultatet i denna undersökning illustrerar att det inte råder någon tvekan om att den samiska kulturen kan komma att påverkas negativt av den planerade järnmalmsgruvan i Kallak. Resultatet i denna undersökning visar också att de ekonomiska intressena väger tyngre än de ekologiska och sociala. |
