| Popis: |
Syftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys studera och kritiskt granska Skolverkets kartläggning och analys av insatser för att få in fler män i förskolan. I den offentliga debatten råder tvetydiga argument i frågan om mäns betydelse för förskolan och dess möjlighet till att öka jämställdheten på lång sikt. Framställningen av denna studie skulle man kunna tänka sig bygga på ett genusperspektiv där jämställdhetsfrågan står i centrum. Då män har huvudrollen i Skolverkets rapport valde jag att fördjupa mig i maskulinitetsforskningen som pekar ut begränsningar som könsrolls- och genusteorierna utgör. Mot denna bakgrundsbeskrivning ansåg jag att en kvalitativ diskursanalys blev ett givet teoretiskt angreppssätt då den oftast går i linje med det poststrukturalistiska perspektivet. Diskursanalysen är både en teori och metod och bör därmed förstås som flera tvärvetenskapliga. Winther Jørgensen & Phillips (2000:9) redogör för tre olika angreppssätt inom fältet där forskaren själv har utrymme att ”skräddarsy” sitt diskursanalytiska perspektiv. I min studie valde jag att utgå från de politiska teoretikerna Ernesto Laclaus & Chantal Mouffes diskursteori när jag analyserade Skolverkets text. Studiens resultat visar att Skolverkets rapport – trots intentioner från regeringens sida att motverka könsuppdelningar – själv är med och upprätthåller könsuppdelningar genom sitt språk. Skolverket är en inflytelserik myndighet med makt i samhället, vilket gör att den också med sina skriftliga handlingar påverkar samhället och de människor som ingår i det. Min analys och kritiska granskning av Skolverkets rapport ger nya möjliga förståelser av innehållet i den, vilket vidgar de tankegångar som ingår i diskursen om män i förskolan. Bland annat visar mitt resultat på, att när tecknen (orden) män och förskola sätts i relation till varandra tenderar konsekvensen att bli att en pedofildebatt uppstår, vilket gör att intresset för män att vilja positionera sig som förskollärare minskar. |
