Skogsbränslets fraktionsfördelning
| Autor: | Ljungberg, Magnus |
|---|---|
| Jazyk: | švédština |
| Rok vydání: | 2015 |
| Předmět: | |
| Druh dokumentu: | Text |
| Popis: | This study has analyzed particel size distribution and needle content in chipped logging residuals (branches and tops) delivered to the district heating plant Ryaverket in city of Borås, Sweden. Two fuel assortments has been analyzed: Chipped logging residuals from pure softwood and from mixed fuel (connifers and broadleaves). The samples has been sieved at Linneaus University laboratory. The study of particle sizes indicates that only 53,2 % of delivered fuel is within the fuels specification (7– 45 mm). The needle content is in this study 12,4 % (dry mass) which is higher than expected. Sedan oljekriserna på 1970 talet har den svenska energiförsörjningen ändrats i grunden. Idag har stora delar av de tidigare petroleumbaserade bränslena ersatts med olika förnybara biobränslen. Skogsbränsle delas upp i olika bränslesortiment utifrån trädslag samt olika fysikaliska och tekniska egenskaper. Till Borås Energi & Miljö Ab´s värmeverk Ryaverket levereras det årligen ungefär 550000 kubikmeter skogsbränsle fördelat på cirka 30 olika sortiment. Fraktionsfördelningen, det vill säga storleken på bitarna i materialet, samt barrinnehåll är två viktiga kvalitetsfaktorer på bränslet. Denna rapport är en redovisning av en fraktionsanalysstudie på två av bränslesortimenten till Ryaverket. Dels flisad grot av rent barrträ och dels blandsortimentet flisad grot av barr och lövträ. I studien har också gjorts en analys av barrinnehållet i bränslet. Studien har gjorts genom sållning av prover från inkommande bränsleleveranser. Analysen visar att stora delar av det, till värmeverket, inkomna bränslet ligger utanför uppsatta bränslespecifikationer. Av materialet finns 53,2 % inom storleksområdet 7 -45 mm (acceptflis). Delvis bekräftar detta resultat tidigare forskning på området. Barrandelen är hög: 12,4%. Detta är en högre siffra än vad som var förväntat och högre än vad som framkommit i tidigare studier. Slutsatsen är att det troligen krävs omtänkande/nytänkande för att dagens grotbränsle skall fungera optimalt i moderna värmeverk. Skall flisningsutrustningen konstrueras om? Skall ny teknik för online och kontinuerlig mätning av bland annat fraktionsfördelning införas? Vilket är optimalt: att köpa in olika bränslesortiment lassvis och blanda själv på värmeverket? Eller är det mest optimalt att köpa färdigblandat bränsle från leverantör? |
| Databáze: | Networked Digital Library of Theses & Dissertations |
| Externí odkaz: |
|