| Popis: |
Den svenska alkoholpolitiken bygger på bevarandet av folkhälsan i landet. En konsekvens av den politiken är inrättningen av Systembolaget som har detaljhandelsmonopol på alkoholhaltiga drycker. När Sverige nu börjar utvecklas mer och mer till ett vinland av verklig potential så har diskussionen om gårdsförsäljning av lokalproducerade viner börjat engagera både vinodlare, politiker och journalister. Idén till denna uppsats skapades i samband med att regeringen tillsatte en utredning som hade till uppgift att undersöka huruvida ett alkoholmonopol parallellt med gårdsförsäljning var förenligt med EU-rätten. Att utveckla vingårdarna i Sverige kan skapa tillväxt på landsbygden genom besöksnäringen. Vin i kombination med turism har visat sig ha positiva effekter för vinproducenter och vinregioner i andra länder. Eftersom vinturism i Sverige är ett relativt outforskat fält är det intressant att undersöka vad vinodlarna har för förutsättningar på vin- och turismmarknaden. Uppsatsen har en empirisk prägel grundad på kvalitativa intervjuer med sex svenska vinodlare. Dessutom har intervjuer genomförts med en representant för föreningen Svenska Vinodlare samt Sveriges landsbygdsminister. I uppsatsen argumenteras för att den reglerade marknaden har varit både hämmande och gynnsam för en turismutveckling på de svenska vingårdarna. Vinodlarnas entreprenöriella sida har möjliggjort för dem att hitta andra sätt att tjäna pengar på, trots regleringen. I uppsatsen spekuleras även att om gårdsförsäljning blir tillåtet kan det innebära att fler vingårdar kommer bli kommersiella men att vinproduktionen kommer fortsätta ha småskalig prägel. För att Sverige ska fortsätta utvecklas som vinland och locka turister genom vinupplevelser argumenteras för vikten av kvalitetsstämpling och klassificering av viner och vinregioner. |
