| Popis: |
Bachelor thesis G3 in Business Administration, Linnaeus University School of Business and Economics, Financial Control, 2FE90E, Spring Semester 2010 Authors: Kennerth Eriksson and Leo H Koch Advisor: Lars-Göran Aidemark Title: Balanced Scorecard in governmental organizations – About, how and its meaning. Background: The Balanced Scorecard is a Control System that includes both financial and non-financial measures which intend to link the short-term business management with the long term vision and strategy. Businesses in the public sectors are different from the private sector on several levels and they often seek to reach multiple targets. Therefore, their choice of Control System becomes interesting. According to the Swedish National Financial Management Authority (Ekonomistyrningsverket) among others, there is no clear knowledge of how widespread the Balanced Scorecard is in governmental organizations. The lack of that knowledge is one of the questions at issue with this thesis. Is it only a few organizations that are using the Balanced Scorecard or parts of the model? Another question at issue is about how the Balanced Scorecard is used in the point of controlling in the organizations we chose to investigate further. Purpose: The purpose of this thesis is partly to investigate the existence and use of the Balanced Scorecard in governmental organizations and partly to describe the design of the Balanced Scorecard in the studied organizations and explain why they have chosen to work with the Balanced Scorecard and what impact it has on them. Demarcation: The first part of this study has been demarked to only look at the existence of the Balanced Scorecard in governmental organizations. The study of the so-called mapping level has been concentrated to only in small ways touch how organizations use the Balanced Scorecard. The second part of this study has been demarked to be about to describe and explain how and what impact the Balanced Scorecard has for the three of us selected organizations' controlling and management of their operations. Methodology: With a mainly abductive reasoning, our investigation is carried out using both quantitative and qualitative methodology. The collection of data consisted of both primary and secondary data has been used collaterally. We have gathered the empirical data information through interviews, surveys, documentations of various kinds from various state government websites, as well as the theoretical framework through literature, articles and previously written reports and thesis’s. Result and conclusions: The Balanced Scorecard is a Control System that has a strong foothold in the governmental authorities’ world. To a relatively large proportion, the empiria of how the Balanced Scorecard is being used is consistent with the theory that has been our frame of reference. In our opinion, the Balanced Scorecard has an important role for the governmental authorities’ leadership and controlling of its operations. Proposal for further research: We refer to our last subsection in this thesis, where we have highlighted a number of interesting topics to inquire into. Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, 2FE90E, VT 2010 Författare: Kennerth Eriksson och Leo H Koch Handledare: Lars-Göran Aidemark Titel: Balanserade styrkort i statliga organisationer – Om, hur och betydelse Bakgrund: Det balanserade styrkortet är en styrmodell som inkluderar både finansiella och icke-finansiella mått och som är avsedd att koppla den kortsiktiga verksamhetsstyrningen både till den långsiktiga visionen och till strategin. Offentliga verksamheter skiljer sig från den privata sektorn på flera plan och de strävar ofta efter att nå flera olika mål. Därför blir deras val av styrmodell intressant. Enligt bland annat Ekonomistyrningsverket finns det ingen klar vetskap om hur utspritt det balanserade styrkortet är hos statliga organisationer. En av våra problemställningar är därför om balanserat styrkort används i den statliga myndighetsvärlden? En annan är om hur det balanserade styrkortet används i styrhänseende i dem organisationer vi valt att undersöka närmare? Syfte: Syftet med uppsatsen har dels varit att undersöka förekomsten och användande av balanserat styrkort inom statliga organisationer och dels att beskriva utformningen av balanserat styrkort i studerade organisationer samt att förklara vilken betydelse det har för dem. Avgränsningar: Denna studie har till dess första del varit avgränsad till att enbart titta på förekomsten av det balanserade styrkortet i statliga myndigheter. Studien på den s.k. kartläggningsnivån har varit inriktad att endast på ringa sätt kunna beröra hur och vilken betydelse det balanserade styrkortet har för dem. Den andra delen i studien har varit avgränsat till att beskriva och förklara hur och vilken betydelse det balanserade styrkortet har för tre av oss valda organisationers styrning av sin verksamhet. Metod: Med en till största delen abduktiv ansats har vår undersökning genomförts med hjälp av både den kvantitativa och kvalitativa metoden. Datainsamlingen har bestått av både primärdata och sekundärdata som använts sida vid sida. Vi har samlat in den empiriska datainformationen genom intervjuer, enkätundersökningar, dokumentation av olika slag från flera statliga myndigheters hemsidor, samt det teoretiska ramverket via litteratur, artiklar och tidigare skrivna rapporter och uppsatser. Resultat, slutsatser: Balanserat styrkort har ett klart fotfäste som styrmodell i den statliga myndighetsvärlden. Till relativt stor del överensstämmer också hur de använder styrkortet med den teori som har varit vår referensram. Styrkortet har enligt vår bedömning en viktig betydelse för myndigheternas ledning och styrning av sin verksamhet. Förslag till fortsatt forskning: Vi hänvisar till vårt sista stycke i denna uppsats, där vi lyfter fram ett antal intressanta ämnen att ”sätta tänderna i” . |
