| Popis: |
Uppsatsen syftar till att undersöka kvinnors möjligheter och förutsättningar inom lagsport med koppling till de politiska målen för folkhälsa, med fokus på en svensk kontext. Tidigare forskning som presenteras i studien visar på ojämställdhet mellan män och kvinnor inom idrott. Uppsatsen fokuserar på att besvara varför många kvinnor väljer att sluta inom lagsport under tonåren och tidiga ungdomsåldern. Studien undersöker även hur förebyggandet av detta kan förbättra folkhälsan, som i sin tur kan underlätta för socialarbetare i deras mål att förbättra sina klienters liv. Det väcker funderingen om socialarbetare kan använda lagsport som en metod för att förbättra sina klienters hälsa, på liknande sätt som läkare skriver ut aktivitet på recept för att motverka psykisk ohälsa. Uppsatsen innehåller en översikt av ojämställdhet inom lagsport, med fokus på syn på kvinnor, effekt av media, tränares effekt på spelare, samt organisatoriska skillnader. Empirin samlas in med fyra semistrukturerade intervjuer från kvinnor som under studiens arbete tränar inom volleyboll eller fotboll i Sverige. Informationen analyserades med hjälp av en tematisk analys. Uppsatsens resultat stödjer tidigare forskning som visade på svårigheterna kvinnliga atleter möter. Resultatet visar även på de positiva effekter som lagsport innebär för både den fysiska och psykiska hälsan, vilket stödjer användandet av lagsport för att förbättra folkhälsan. För att kunna använda lagsport som ett verktyg i arbetet mot att förbättra kvinnors hälsa, måste först de problematiska områdena som identifierats förbättras. This paper is a qualitative study on women in team sports and its correlation with population health, with a focus on social work in Sweden. There is previous research that shows inequality between men and women in sports, this study focuses on why so many women quits team sports in their teenage years and early twenties. It also explores how combating this problem can help improve public health, which in return will help social workers in their goal to improve their clients’ lives. It brings up the question whether social workers can use team sports as a method to help improve their client’s health, in similarity to how doctors prescribe physical activity to combat mental health issues. This paper contains an overview on inequality in sports that contains subjects such as views on women, media influence, coaches’ importance, and organizational differences. The empirical data is collected through four semi structured interviews of women who currently practice either football or volleyball in Sweden. The data was later analyzed using a thematic analysis. The empirical data supported previous research that showed the additional hardship women athletes go through. It also showed how positive team sports is for physical and psychological health, which supports the use of team sports to improve public health. To be able to use it as a tool for improving women’s health, the problematic subjects mentioned previously need to improve. |
