| Popis: |
Since the prohibition on loans was introduced in the Swedish Companies Act in 1975, it has beenthe subject of extensive debate, with criticism directed at the provision's design. At the time of itsintroduction, it was emphasized that the regulation primarily served two purposes: to protect thecompany's capital and its creditors, and to counteract tax evasion. The criticism of the regulationprimarily revolves around the inappropriateness of having a tax-related purpose in theCompanies Act and the existence of more suitable ways to regulate loans to related parties thanthe current absolute prohibition.The essay provides an account of how loans from a limited liability company to shareholders areregulated in German, French, and Swedish law. It has been found that the different legal systems'approaches to regulating loans from the company to shareholders create problems in aninternational context. Furthermore, the essay compiles how the legal systems in each country areconstructed, what similarities and differences exist, and in what way the Swedish loanprohibition can draw inspiration from other legal systems. EU law plays a role here, as companylaw is an area that has been partially harmonized. There are several directives in this field thathave been implemented in national law. Finally the essay raises the question of whether there is aneed for a change in the Swedish loan prohibition. Sedan låneförbudet infördes i den svenska aktiebolagslagen år 1975, har det varit föremål för enomfattande debatt i vilken kritik har riktats mot utformningen av bestämmelsen. Vid införandetframhölls det att regleringen framför allt hade två syften: att skydda bolagets kapital och dessborgenärer samt att motverka skatteflykt. Kritiken mot regleringen består framför allt av att detinte är lämpligt att en reglering har ett skatterättsligt syfte i aktiebolagslagen samt att det finnslämpligare sätt att reglera lån till närstående än det nuvarande totala förbudet. I studien redogörsför hur lån från ett aktiebolag till aktieägare är reglerat i tysk, fransk och svensk rätt, där detframkommer att de olika rättsordningarnas sätt att reglera lån från bolaget till aktieägare skaparproblem i en internationell kontext.I uppsatsen sammanställs vidare hur rättsordningarna i respektive land är konstruerat, vilkalikheter och skillnader det finns samt på vilket sätt det svenska låneförbudet kan ta inspirationfrån övriga rättsordningar. EU-rätten får här en viss betydelse, eftersom associationsrätt är ettområde som till viss del harmoniserats. Det finns flera direktiv på området som ärimplementerade i nationell rätt. Avslutningsvis ställs frågan om det finns behov av en förändringav det svenska låneförbudet. |
