| Popis: |
Inom forskningssammanhang har det introducerats mängder av initiativ i syfte att föra IT-funktion och affärsverksamhet närmare varandra men fortfarande framställs relationen ofta i problematiska termer då det kommer till deras samarbete. Ett samarbete som i många fall begränsas av bristande förståelse för varandras kunskaper. Denna uppsats undersöker den sociala dimensionen av anpassning inom företag verksamma i bank- och försäkringsbranschen. Baserat på intervjuer med personer från tre av Sverige största bank- och försäkringsföretag, söker denna uppsats förstå hur dessa möjliggör för, vilka utmaningar de möter och vilka motiv de har för att arbeta med den sociala dimensionen av anpassning. Med utgångspunkt i definitionen av den sociala dimensionen av anpassning följer teorier om kunskapsdelning, individens absorptionskapacitet samt organisationens tillämpning av den praktikbaserade gemenskapen för att främja den gemensamma förståelsen och engagemanget mellan IT-funktion och affärsverksamhet. Genom att utveckla en konceptuell modell baserat på tidigare litteratur analyseras de empiriska fynden inom ett bank- och försäkringskontext. Av studiens resultat framgår att gemenskaper och framför allt genom det personliga mötet möjliggör för tidigare erfarenheter att fångas upp, tolkas och tillämpas vilket bidrar till den sociala dimensionen av anpassning. En ytterligare viktig slutsats är att gemenskaper, såsom projektgrupper riskerar att hindra kunskapsdelning mellan olika projektgrupper eftersom att där inte ges stöd för kunskapsbarriärerna. För att arbeta med den sociala dimensionen av anpassning är det således av vikt att utveckla tillvägagångssätt för att lyckas dela kunskap likväl inom som mellan gemenskaper. |
